Analys av efterfrågefunktioner med en blandning av Tobit-modeller

Projektbeskrivning

Målet med projektet är att utveckla statistiska metoder för att analysera system av efterfrågefunktioner. Ett sådant system beskriver hur hushållens utgifter på (eller efterfråga av) varor och tjänster är fördelade och hur detta varierar beroende på hushållens inkomst samt demografiska egenskaper hos hushållen, t ex antal hemmaboende barn.

Att undersöka och förklara konsumentbeteende är viktigt för samhällsplanering och skattade efterfrågefunktioner utgör då ett viktigt beslutsunderlag, eftersom de är länken mellan teoretiska modeller av konsumentbeteende och det faktiska beteendet. Skattade efterfrågefunktioner används bl.a. för att studera effekter av förändringar i skattesystemet.

Detta projekt fokuserar speciellt på metoder för att skatta efterfrågefunktioner med data från Statistiska centralbyråns (SCB) årliga surveyundersökning av hushållens utgifter (HUT). Dessa skattningar försvåras av att det finns hushåll vars utgifter på en eller flera varor och/eller tjänster är noll. Detta problem kallas censurering och gör att de vanliga statistiska skattningsmetoderna ger felaktiga skattningar. Dessutom försvåras skattningen av att man bör analysera system av efterfrågefunktioner, istället för en efterfrågefunktion i taget, eftersom efterfrågan på en vara/tjänst påverkas av efterfrågan på andra varor/tjänster p.g.a. en begränsad budget.

Vi föreslår användandet av en analysmetod som utgår från en sammanvägning av s.k. Tobit modeller. Genom en sådan sammanvägning uppnås mindre känslighet för felaktigheter i de statistiska antaganden som behövs för genomförandet av en statistisk analys av hushållens utgifter. Statistiska resultat som baseras på felaktiga antaganden riskerar felaktiga skattningar med felaktiga beslut som följd.

Förutom att ta fram nya teoretiska resultat för den föreslagna statistiska metoden, är avsikten med projektet att bidra med praktiska rekommendationer till nytta för forskare vid analys av hushållens efterfrågan med hjälp av hushållsdata. Avsikten är också att den föreslagna metoden kommer att göras tillgänglig i fri statistisk programvara. Detta för att möjliggöra och förenkla användandet av metoden, för forskare och beslutsfattare.