Forskningsprojekt Vad gör ungdomar på fritiden och hur fördelas pengarna för fritidsaktiviteter från kommunen? Genom ett unikt samarbete ges forskare vid Umeå universitet tillgång till detaljerade registerdata från fyra svenska kommuner och hoppas kunna ge en ny och bättre underbyggd bild av ungdomars fritidsvanor – kunskap som inte finns i dagsläget.
Projektet analyserar rapporteringen av föreningsorganiserade idrottsaktiviteter i fyra svenska kommuner i syfte att skapa: 1) kunskap om barn och ungdomars idrottsvanor som kan bilda grund för återkommande longitudinella uppföljningar; 2) kunskap om fördelningen av ekonomiskt stöd mellan kön, åldersgrupper och idrotter; 3) kunskap om hur de förändrade administrativa rutinerna och den kunskap de genererar påverkar idrottsföreningars verksamhet, samt; 4) kunskap om hur de förändrade administrativa rutinerna och den kunskap de genererar påverkar den kommunala styrningen av föreningslivet.
Haninge kommun
Kalmar kommun
Kungsbacka kommun
Umeå kommun
Riksidrottsförbundet
”Aktivitetskort på nätet” är ett system som digitaliserar ideella föreningars verksamhetsrapportering till den kommunala instans som administrerar kommunens föreningsstöd. Systemets huvudsakliga syfte är att underlätta föreningars administrativa arbete och ge kommunen beslutsunderlag för fördelningen av det kommunala stödet. Genom denna verksamhetsrapportering samlar systemet data om barn och ungdomars fritidsaktiviteter som kan användas för analyser av exempelvis hur olika befolkningsgruppers fritidsvanor ser ut och hur det kommunala stödet fördelas mellan dessa grupper.
I samarbete med Haninge kommun, Kalmar kommun, Kungsbacka kommun, Umeå kommun och Riksidrottsförbundet har en idrottspedagogisk forskningsgrupp vid Pedagogiska institutionen, Umeå universitet initierat ett forskningsprojekt som genomför dessa analyser. Forskningsprojektets övergripande syfte är att studera hur barn och ungdomars aktivitetsmönster på fritiden ser ut med ett fokus på deltagande i föreningsledda idrottsaktiviteter. I och med att alla föreningar som erhåller ekonomiskt stöd för sin verksamhet rapporterar sina aktiviteter i nämnda system kan projektet ställa frågor om exempelvis hur det ekonomiska stödet fördelas mellan olika typer av idrotter, mellan pojkar och flickor, mellan olika bostadsområden, mellan åldersgrupper osv. Svaren på dessa frågor kan ställas mot varandra eller mot andra i systemet ingående variabler men även mot variabler utanför systemet för att söka förklaringar på de mönster som identifieras. Forskningsfrågor kan också riktas mot de individer som leder aktiviteterna och mot de föreningar som organiserar dem. Andra frågor som projektet ställer är huruvida systemet i sig ger bättre beslutsunderlag för kommunens tjänstemän och politiker och i förlängningen om det leder till mer välgrundade beslut.
