Bild: Pixabay
Doktorandprojekt Abdominell rektusdiastas är ett vanligt tillstånd som fallit mellan stolarna inom vård och forskning. Det är bristfälligt kartlagt vilka symptom patienterna kan drabbas av och hur deras dagliga liv påverkas. Dessa patienter kan erbjudas operation om den första linjen av behandling, fysioterapi är otillräcklig. Det saknas helt rekommendationer för hur patienterna ska träna efter operation. Vår målsättning är att bidra med nytt underlag till kommande riktlinjer gällande abdominell rektusdiastas.
Abdominell rektusdiastas (ARD) är ett tillstånd som innebär en breddökning av bindvävsstrukturen linea alba, som sammanbinder de två raka bukmusklerna. Detta tillstånd kan uppkomma under graviditet när bukväggen inklusive bindvävsstrukturer tänjs ut för att ge plats åt den växande livmodern. Reparation av främre bukväggsbråck är en av de vanligaste operationerna inom allmänkirurgi i Sverige. Nuvarande tradition inkluderar förstärkning av bukväggen med ett syntetiskt nät.
Bakgrund
Abdominell rektusdiastas (ARD) är ett tillstånd som innebär en breddökning av bindvävsstrukturen linea alba, som sammanbinder de två raka bukmusklerna. Detta tillstånd kan uppkomma under graviditet när bukväggen inklusive bindvävsstrukturer tänjs ut för att ge plats åt den växande livmodern. Tillståndet kan även uppkomma under liknande förhållanden såsom extrem övervikt, men även andra faktorer som kollagendefekter och kirurgi kan bidra. Patienter med ARD kan drabbas av symptom som smärta och obehag från buken, instabilitet i bålen som kan leda till ländryggsmärta, samt urogenitala besvär som urininkontinens. Det finns även en estetisk problematik kopplad till tillståndet. De patienter som söker vård för sin ARD får i första hand träffa en fysioterapeut som kan inleda behandling som fokuserar på bålträning och att stärka upp bukmuskulaturen. I de fall när detta inte räcker kan patienter bli aktuella för kirurgi. Operationen innebär att linea alba sutureras för att återskapa den ursprungliga bukväggsanatomin.
ARD är ett omdebatterat tillstånd som inte har undersökts grundligt och därmed saknar dagens riktlinjer en vetenskaplig basis. Det saknas helt rekommendationer för hur dessa patienter ska träna efter operation.
Reparation av främre bukväggsbråck är en av de vanligaste operationerna inom allmänkirurgi i Sverige. Nuvarande tradition inkluderar förstärkning av bukväggen med ett syntetiskt nät.
Att suturera ihop fasciadefekten är ett ämne som studerats under de senaste åren eftersom det saknats rutiner och forskning på effekten av åtgärden. Inom vår forskargrupp startades PROSECO-studien (Prospective RandOmised Study of Endoscopic fascia Closure and long term Outcome) 2015 för att undersöka just denna fråga.
Målsättningen med avhandlingsarbetet är att belysa följande frågeställningar:
