Forskningsprojekt I fokus för projektet står den norrländska kyrko-, religions- och utbildningshistorien. Projektet syftar till att problematisera och presentera den specifika utveckling som har ägt rum i landets nordliga region.
Projektet bedriver forskning, arrangerar konferenser och ger ut skriftserien Religion i Norrland. Verksamheten bygger på samarbete mellan forskare vid Umeå universitet och Mittuniversitetet.
Projektet inleddes år 2009 i form av pilotprojektet Norrländsk kyrkohistoria, som hade viss finansiering från Härnösands och Luleå stifts råd för utbildning och forskning. Pilotprojektet leddes av Thomas Girmalm och resulterade i antologin Ingångar till norrländsk kyrkohistoria (red. Daniel Lindmark), som gavs ut av Luleå stiftshistoriska sällskap år 2010.
År 2012 startade huvudprojektet Norrländsk kyrko- och utbildningshistoria (NOKOUT) med finansiering från forskningsmiljöerna Nordliga studier (numera Arcum) och Historia med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Umeå universitet (2012–2015). Projektets första konferens ägde rum i Härnösand år 2012 och resulterade i den första volymen i projektets egen skriftserie Religion i Norrland. Därefter har projektet arrangerat flera forskningskonferenser och gett ut flera skrifter i serien. Genom samarbete med Luleå stiftshistoriska sällskap och andra ideella organisationer har projektet även nått ut till en bredare allmänhet genom föreläsningar, symposier och publikationer.
NOKOUT har helt eller delvis finansierat olika delprojekt som har avkastat olika typer av publikationer. År 2015 utvecklades forskarnätverket REHN ur NOKOUT-projektet som en mer permanent plattform för nordiskt samarbete kring mångvetenskaplig forskning om religiösa förhållanden i det nordliga områdets historia. NOKOUT fortsätter dock som ett självständigt forskningsprojekt tills alla delprojekten är slutförda, men konferensverksamheten sker numera i REHN:s regi.
Den norrländska kyrko- och utbildningshistorien genomsyras av en rad specifika och viktiga särdrag. Dessa särdrag får relativt lite utrymme i de historiska handböcker som behandlar Sveriges nationella kyrkohistoria. De utgör sällan fokus för fördjupade och sammanhållna beskrivningar. Till det specifika för det religiösa livet i Norrland hör den mångkulturella miljön med svenska, samiska och finska språkgrupper i ett glest befolkat område med långa avstånd till präst, kyrka och skola. Därför utvecklades särskilt i övre Norrland ett antal särdrag med bl.a. kyrktur, kyrkstäder, kyrkhelger, byabön och nöddop. Omfattande folkliga väckelser som nyläseri och laestadianism uppträdde som tog såväl inomkyrklig som kyrkokritisk och frikyrklig riktning. Särskilda skolformer inrättades med lappskolor, missionsskolor, kåtaskolor, arbetsstugor osv. för de samiska och finska folkgrupperna, medan den kommunala skolan fick en sen start och ofta inskränktes till småskola med åldersblandad undervisning och periodisk läsning. Särskilt de samiska och finska folkgrupperna är gränsöverskridande, liksom den finskspråkiga laestadianska väckelsen. Därför finns det också anledning att betrakta den norrländska kyrkohistorien i ett nordiskt sammanhang.
Projektet syftar till att problematisera och presentera den specifika utveckling som har ägt rum i landets nordliga region. De analyser av den norrländska kyrkohistorien som NOKOUT-projektet producerar utgår från följande centrala frågor:
