Inom språkdidaktik och pedagogiskt arbete studerar forskarna lärande av, och undervisning i, språk och språkliga färdigheter utifrån bland annat kognitiva, sociala, kulturella och utbildningsvetenskapliga perspektiv.
Ny avhandling lyfter vilka faktorer som krävs för att öka gymnasieelevers chanser att klara sina studier.
Ny bok ger konkreta och språkdidaktiska redskap som ökar elevers språkliga medvetenhet.
Samverkan och inkluderande perspektiv har präglat utvecklingen av literacyforskning vid Umeå universitet.
Flerspråkighet i undervisning
Området fokuserar på forskning om flerspråkighet i olika utbildningskontexter (förskola, grundskola, gymnasium, svenska för invandrare, lärarutbildning) och i olika undervisningsämnen (t.ex. modersmålsundervisning). Flera av projekten utgår ifrån att såväl lärare som elever i olika utbildningskontexter har språkliga repertoarer där många olika språkliga resurser ingår.
Svenska som andraspråk
Forskningen inom fältet svenska som andraspråk är i stor utsträckning inriktad mot vuxnas andraspråksutveckling och belyser bland annat kopplingar mellan litteracitet i vardagsliv och utbildningskontexter.
Undervisning vid språk-, läs- och skrivsvårigheter
Vid Institutionen för språkstudier pågår forskning om hur man kan utveckla undervisningspraktiken för elever med inlärningssvårigheter. I ett pågående projekt undersöks läsundervisningsmetoder för elever med avkodningssvårigheter i åk 2 och 4. I tidigare projekt har undervisningsmetoder i ordförståelse utvärderats för elever med språkstörning och undervisningsmetoder i skrivande för elever med intellektuell funktionsnedsättning.
Deltagande forskning
Deltagande forskning bedrivs i samverkan med skolor och lärare. Två viktiga kännetecken för deltagande skolforskning är att den är dels praktiknära, dels deltagande. Det praktiknära handlar om att den forskning som görs i skolan ska vara relevant för skolan, den ska vara nära den praktik som forskningen handlar om. Den deltagande aspekten av forskningen tar fasta på att den forskning som görs i skolan också ska göras med skolan, inte bara i skolan och den kan därmed beskrivas som deltagande.
Skrivdidaktik
Den skrivdidaktiska forskningen har olika inriktningar, såväl mot grundutbildning som högre utbildning. I ett nytt projekt – Kommer skrivandet någonsin att bli detsamma? Om AI, skrivprocesser och skriftpraktiker i högstadiet – undersöks hur AI påverkar skrivprocesser och skriftpraktiker bland 13–15-åringar i grundskolan med fokus på vilka skriftpraktiker som utvecklas, hur undervisningen påverkas, relation mellan skribent och teknologi och påverkan på skrivprocessen. Tidigare projekt har haft såväl kognitivt perspektiv, med exempelvis key stroke logging, som sociokulturellt perspektiv på skrivande och skrivundervisning.
Didaktik i främmande språk
Ett tidigare projekt inom skolforskning visade att svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan. En övergripande fråga som studierna söker svar på är hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmandespråksundervisningen i Sverige.
Läraryrket
Forskningsområdet inkluderar till exempel läraryrket och lärares professionalism, kritisk pedagogik, det flerspråkiga klassrummet, policy- och läroplansstudier samt diskursanalys.
