Bild: Lumination, Mostphotos
Bild: Lumination, Mostphotos
Bakterieforskningen i Umeå spänner över flera spännande områden. Med hjälp av många olika tekniker kan vi titta på hur bakterier fungerar och på vilket sätt de kan känna av omgivningen, hur olika makromolekylära strukturer ser ut, hur olika sjukdomsframkallande mekanismer ser ut samt sätt att förhindra och bota bakteriella infektioner.
Varje människa bär på en mycket stor mängd bakterier i kroppen, främst i tarmen men också i näsan, i munnen och på huden.
Bakterier finns också på flera andra ställen runt omkring oss. Nästan alltid är bakterier till nytta men ibland kan de vara farliga och orsaka sjukdom. Tyvärr har möjligheterna att behandla bakterieinfektioner minskat då man under lång tid överutnyttjat antibiotika. Det vill vi ändra på!
André Mateus undersöker hur läkemedel och mikrobiomet i människans tarmar fungerar tillsammans.
Sun Nyunt Wai bedriver forskning om sjukdomsframkallande bakteriers egenskaper på molekylär nivå.
Barbara Sixt forskar om hur människans celler kan hantera sjukdomsframkallande bakterier.
Isbrytaren Oden stävar snart mot Nordpolen. Ombord finns forskare som ska kartlägga livet i arktiska vatten.
Målet med Richard Lundmarks forskning är kunna designa läkemedel som kan motverka fetma och virusinfektioner.
Anna Arnqvist, professor i biomedicin, forskar hur Helicobacter pylori orsakar kronisk infektion och sjukdom.
Antibiotikaresistens är ett av de största hoten mot vår hälsa och livsmedelssäkerhet.
Forskning om streptokocker upptäckte ett nytt enzym som klipper antikroppar, vilket ledde till nya läkemedel.
Kan infektionshämmare påverka listeriabakteriens förmåga att orsaka sjukdom?
Harpest smittar ofta via myggbett, fästingar eller inandning. Filmad föreläsning på Fika efter en forskare
Modern sjukvård förutsätter effektiva antibiotika. Vad händer då om antibiotika inte längre biter?
Varje år dör cirka 1200 personer av infektioner som uppstår i vården, jämfört med att drygt 300 personer omkom...