Bild: Elin Berge
I Umeå finns en lång tradition av forskning inom antimikrobiell resistens, bland annat grundvetenskaplig forskning som syftar till att förstå mikroorganismers virulensmekanismer och interaktionen mellan värd och mikroorganismer. Här bedrivs även mer tillämpad forskning som söker nya lösningar för att bekämpa problemet, till exempel genom utveckling av nya molekyler som är effektiva mot resistenta bakterier, virus, svampar och parasiter.
Antimikrobiell resistens är ett globalt folkhälsoproblem som ökar med oroväckande hastighet. Idag dör årligen omkring 700 000 människor världen över på grund av infektioner som orsakas av antibiotikaresistenta bakterier. Om inget görs riskerar 10 miljoner människor att dö av infektioner orsakade av resistenta mikroorganismer år 2050.
Dagens sjukvård är helt beroende av effektiva antimikrobiella medel, till exempel i samband med cancerbehandling, operationer och transplantationer, och om inte utvecklingen bromsas riskerar tidigare ofarliga infektioner eller enkla kirurgiska ingrepp att i framtiden få dödlig utgång.
Har god effekt mot allvarliga infektioner, enligt ny studie.
Ett enzym bryter ned bakteriens cellvägg och underlättar överföring av antibiotikaresistens, visar studie.
Felipe Cava vid Umeå universitet är en av de forskare som identifierat ett enzym med betydelse för bakterier.
Forskare vid Umeå universitet har upptäckt hur en viss typ av protein rör sig för att DNA ska kopieras.
En transportör som vissa bakterier använder för att återvinna fragment av sin cellvägg har upptäckts i Umeå.
Samarbetet med den sydafrikanska forskare förverkligades genom South Africa - Sweden University Forum, SASUF.
Felipe Cavas grupp har upptäckt proteiner som behövs för att upprätthålla bakteriens cellväggsstruktur.
Folkhälsostudenten Erick Venant förklarar varför World Antimicrobial Awareness Week är viktig för honom.
Umeåforskare ett steg närmare nytt vapen mot multiresistenta bakterier.
Infektionsforskare publicerar i Nature struktur och mekanism av fästande pilis hos bakterien A. baumannii.
Tydligt samband upptäckt mellan att äta antibiotika och ökad risk att drabbas av cancer i tjocktarmen.
Fredrik Almqvists forskargrupp bistår med design och syntes av nya antibakteriella substanser för delprojekt.
Maria Fällmans och Kemal Avicans idé blev ett tvärvetenskapligt projekt i samarbete med Icelab.
Problemet med antibiotikaresistens i fokus i veckan. Professor Fredrik Almqvist försöker hitta en lösning.
Mellanprodukt i återvinningsvägen för peptidoglykan som kan modulera cellväggs syntes och struktur funnen.
Felipe Cava jagar kunskap som leder till ökade möjligheter att bekämpa infektionssjukdomar.
Det nya coronaviruset Sars-coronavirus 2 som inte anpassat sig till människor, är fortfarande ganska farligt.
Kan infektionshämmare påverka listeriabakteriens förmåga att orsaka sjukdom?
Modern sjukvård förutsätter effektiva antibiotika. Vad händer då om antibiotika inte längre biter?
Professor Fredrik Almqvist, kemi, föreläser på Vetenskapslunch 6 oktober 2016.