Forskningsinfrastruktur Visible Speech (VISP) är en infrastruktur som utvecklats för att möjliggöra en hantering av ljudinspelningar av personer som talar, i enlighet med GDPR och krav gällande IT-säkerhet.
Forskningsplattformen Visible Speech / Visualiserat Språk (VISP) ger tillgång till en centraliserad miljö för talspråksforskning som strävar efter att möta både forskarnas behov av effektiva arbetsflöden och lagstiftarens krav på säker datahantering.
Infrastrukturen erbjuder forskarvärlden en enhetlig miljö för att utföra reproducerbar talsignalbehandling i en miljö som stödjer nationella och internationella samarbeten. VISP-plattformen erbjuder den mest omfattande uppsättningen offentligt tillgängliga tal- och röstanalysprocedurer i världen inom sitt ramverk. Nationell tillgång till plattformens verktyg säkerställs genom SWAMID-samarbetet för akademisk inloggning till digitala resurser.
Digital arkivering av värdprojekt underlättas också av en enhetlig, dokumenterad och transparent katalogstruktur för alla projekt i VISP, vilket också minskar hindren för att tillgängliggöra data i enlighet med FAIR-principerna.
Infrastrukturen är tillgänglig för forskare inom alla discipliner. Nationell tillgång till infrastrukturens verktyg säkerställs genom SWAMID-samarbetet för akademisk inloggning till virtuella resurser. Noden som ingår i Språkbanken CLARIN kan ofta ingå som samarbetspartner och stödja forskningsprojekt med expertis.
För att få tillgång till plattformen ansöker forskare om en projektyta efter godkänd etikprövning. Forskningsinfrastrukturen kan åta sig bearbetningsuppdrag för material nationellt efter att nödvändiga avtal upprättats vad gäller personuppgiftsansvar och så vidare; för större lagringsbehov eller bearbetningar kan dock en användaravgift bli aktuell.
VISP finansierar arbetet inom Språkbanken CLARIN som utvecklar och tillgängliggör digitala metoder och resurser för bearbetning av språkligt material som utgör basen för forskning.
På dessa sidor kan du läsa mer om CLARIN / SweCLARIN, Språkbanken och Humlabs verksamhet vid Umeå universitet.
Med inspelning och ansiktsfoto på mobiltelefon kan AI upptäcka sjukdomen akromegali, visar avhandling.
Nya tekniska verktyg kan förhoppningsvis korta tid till diagnos och därmed minska onödigt lidande.
