Bild: Charlotte Lewis
Forskargrupp Vi bedriver forskning om hur människors hälsa påverkas av kyla, ergonomi och vibrationer i arbetslivet. Mycket av vår forskning har sin utgångspunkt i den arktiska kontexten där gemensamma kännetecken för industrimiljöer i Arktis är exponering för olika fysiska, kemiska och biologiska faktorer. Utomhusförhållanden med stora temperaturvariationer, isiga och halkiga underlag, väta och dåliga ljusförhållanden utgör risker för både olycksfall och ohälsa.
Friskfaktorer har seglat upp som ett sätt att arbeta främjande för bättre arbetsmiljö. suntarbetsliv.se
Artikel om aktivitetsbaserade kontor som fått ett stort genomslag i statsförvaltningen. Publikt.se
Albin Stjernbrandt, överläkare vid Norrlands universitetssjukhus, svarar på frågor om kyla på SVT Nyheter.
Efter pandemin har många fortsatt att jobba hemifrån – och nu ska forskare titta närmare på hybridarbete.
Vibrationer kan ge smärta som i kombination med stillasittande kan det leda till hälsoproblem.
Vi är en multidisciplinär och tvärprofessionell forskargrupp. Våra grundprofessioner inkluderar läkare, fysioterapeuter/ergonomer, yrkes- och miljöhygieniker, statistiker och civilingenjörer. Vi verkar som en grupp för att skapa en hållbar struktur och stimulerande arbetsmiljö för att bedriva framgångsrik forskning inom området.
Gruppen arbetar med projekt i en rad olika branscher såsom bygg-, skogs- och tillverkningsindustrin och kommunal verksamhet. Forskarna är kopplade till ett brett nätverk med företag, arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer samt myndigheter inom området.
Arktisk forskning
Vi forskar kring hur kyla påverkar hälsa men också hur vi aktivt kan arbeta för att förebygga dessa problem med riskhanteringsstrategier. Vi har ett nära samarbete med forskare i Tromsö, Norge och Uleåborg, Finland där vår forskning tar sin utgångspunkt i de arbetsförhållanden som råder inom det arktiska området. Det sker mycket idag kopplat till klimatförändringar som också driver på den gröna omställningen i samhället vilket får tydliga konsekvenser för morgondagens arbetsliv.
Vibrationer
Vi har en lång tradition av forskning som rör exponering för vibrationer i arbetslivet och hur det kan påverka hälsan. Nästan hälften av alla patienter som kommer till Arbets- och miljömedicinska kliniken (AMM) i Umeå har frågeställningen arbetssjukdom i händerna på grund av vibrationsexponering. Inom VECTOR arbetar vi med att försöka utveckla instrument som ska öka den diagnostiska tillförlitligheten vid bestämmande av vibrationsrelaterade skador i händer och fingrar. Vi har också ett projekt där vi undersöker riskerna med helkroppsvibrationer och stillasittande hos timmerbilsförare och tillsammans med företagen ska utveckla deras systematiska arbetsmiljöarbete.
Ergonomi
Inom ergonomiområdet driver vi traditionella epidemiologiska projekt, framför allt med grund i bygghälsokohorten. Efter pandemin har det blivit vanligt med hybrida arbetssätt, dvs. när vi växlar mellan distansarbete och arbete på kontoret, men det finns lite kunskap om hur detta påverkar oss.
I en studie av hybridarbete hos kommunanställda kommer vi undersöka hur detta påverkar arbetsmiljö, hälsa och produktivitet. Fysisk och kardiovaskulär belastning bland äldre arbetare inom fysiskt tunga yrken undersöks i HIPE-projektet.
Broschyr framtagen för de som arbetar i bullrig miljö.
Broschyr som riktar sig till de som arbetar i kyla.
Broschyr framtagen för de som arbetar med vibrerande maskiner.
Broschyr som vänder sig till arbetsgivare.
Doktorand Rebecca Tapper presenterade sitt forskningsprojekt ArctiHealth på sitt mittseminarium.
Arctic Congress 2024 samlade många forskare från Umeå Universitet som som presenterade sin forskning.
Jens Wahlström har tilldelats närmare 4 miljoner kronor för ett projekt med sikte på hållbar arbetsmiljö.
