Forskargrupp Forskargruppen uppehåller sig främst kring utbildningssociologiska frågor. Det omfattar klassiska sociologiska frågor om klass, kön och etnicitet i relation till estetiska ämnen i skolan. Dessutom berörs frågor om hur platsen påverkar undervisningens innehåll, förutsättningar och rekrytering av lärare i estetiska ämnen.
Forskargruppen Utbildning, estetiska ämnen och samhället uppehåller sig också kring olika frågor om samverkan och hur estetiska ämnen fostrar hela människan till samhällsmedborgare, inklusive fostran för deltagande i arbetslivet.
Forskargruppen tillämpar olika teoretiska perspektiv och är öppen för olika alternativa tolkningar. Främst tillämpas dock olika kritiska perspektiv så som feministiska och historiematerialistiska perspektiv.
Estetiska ämnen associeras ofta med två ibland motstridiga diskurser.
Förespråkare för den ena diskursen motiverar ämnena som möjligheter att vara kreativ och skapande i sig själv, där detta fria skapande är viktigt utan koppling till målstyrd produktion. Den andra diskursen motiverar ämnena som en del av och kunskap väsentlig i en kreativ process för produktion. Att tänka och göra med händerna är en del av en kreativ process, vilket ämnena slöjd, bild och musik kan bidra till. Alla ämnen, inklusive estetiska ämnen, utmanas dessutom av samhällsförändringar som klimatförändringar, teknisk utveckling och ökad mobilitet, exempelvis flyktingströmmar.
Det gör att ämnesinnehåll och ämnens organisering behöver anpassas utifrån nya förutsättningar. Forskargruppen Utbildning, estetiska ämnen och samhället intresserar sig på olika sätt för dessa frågor.
