"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Umeå Science Education Research (UmSER)

Forskargrupp UmSER är en forskningsmiljö med öppet och kollegialt klimat, där det är lätt att samarbeta och att ge och få konstruktiv kritik som stöd för att bedriva forskning av hög kvalitet. Inom forskningsmiljön ryms kvantitativa, kvalitativa samt kritiska studier och i flera fall sker en kombination av dessa. De kollegiala diskussionerna handlar om såväl teoretiska, metodologiska som praktikrelaterade frågor som ofta diskuteras inom ramen för UmSERs seminarieserie.

Sedan 2004 har ett tjugotal avhandlingar producerats och 2022 har vi sex aktiva doktorander. Forskningen syftar till att öka kunskaperna om vilken betydelse undervisningsformer, ämnesinnehåll, kontext, genus och identitet samt känslor, motivation och attityder har för lärande i och intresse för naturvetenskap, teknik och hållbar utveckling. Forskningen gäller elever, studenter och lärare och innefattar allt från förskola till högre utbildning. Forskningen är ofta praktiknära och angelägen för lärare, elever och studenter. Forskningsledare är professor Christina Ottander och professor Mikael Winberg (tillika seminarieledare). Inom UmSERs finns även tematiska seminariegrupper som leds av docent Maria Berge (Identitets- och maktperspektiv på utbildning i naturvetenskap och teknik, NTG) och docent Johanna Lönngren (fokus på miljö- och hållbarhetsutbildning).

Inriktningar

Forskningen bedrivs huvudsakligen inom fem olika inriktningar som sammanfattas nedan. För mer information om de olika inriktningarna, se de olika kontaktpersonernas websidor. Alla pågående projekt är inte beskrivna inom dessa inriktningar. På respektive persons webbsida finns mer information (se nedan).

Betydelsen av motivation och emotioner för lärande i naturvetenskap och teknik

Motivation och emotioner har centrala roller i allt lärande. Inom vår forskning om motivation studerar vi sambanden mellan olika typer av motivation och elevers ämneskunskaper, lärandebeteende och emotioner (ur ett utbildningspsykologiskt perspektiv). Vi är också intresserade av hur elevers motivation förändras över tid, hur den skiljer sig mellan olika grupper av elever samt vilken roll olika faktorer i undervisningen har för att forma elevers motivation. Sambandet mellan elevers motivation och deras syn på kunskap och lärande är ett spår som vi gärna skulle vilja utveckla. Emotioner studeras också ur ett sociologiskt perspektiv där vi utforskar hur studenter och lärare uttrycker – och kommunicerar kring – emotioner i social interaktion. Vi är speciellt intresserade av känslors roll i lärande om och för hållbar utveckling.

Kontaktpersoner:
Högre utbildning: Johanna Lönngren (emotioner), Eva Knekta, Mikael Winberg, (motivation)
Gymnasium/högstadium: Mikael Winberg, Eva Knekta

Identitets- och maktperspektiv på utbildning i naturvetenskap och teknik

Forskning med ett inbegripet identitets- och maktperspektiv har fokus på vilka normer och diskurser som finns och vad dessa innebär för vårt lärande. Det kan till exempel handla om genus-, klass- eller etnicitetfrågor. Vilka underförstådda regler och förväntningar på beteende finns i det naturvetenskapliga klassrummet och teknikklassrummet? Vem känner sig välkommen och vem gör det inte?

Kontaktpersoner
Högre utbildning/gymnasium/grundskola: Maria Berge, Johanna Lönngren.

Miljö- och hållbarhetsutbildning

Det finns ett stort behov av forskning kring hur hållbarhetsperspektiv kan integreras i utbildning på alla nivåer. Vår forskning fokuserar främst på undervisning och lärande som syftar till att stötta elever och studenter i att utveckla handlingsförmåga att hantera komplexa hållbarhetsproblem (wicked problems), samhällsproblem med naturvetenskapligt innehåll (SNI) samt osäkerhet och värdekonflikter mellan intressenter. Vi undersöker även medborgarbildning och känslors roll i miljö- och hållbarhetsutbildning (se ovan).

Kontaktpersoner
Högre utbildning: Johanna Lönngren, Eva Knekta
Gymnasium: Eva Knekta, Christina Ottander
Grundskola: Annika Manni, Eva Knekta
Förskola: Christina Ottander, Annika Manni

Naturvetenskap i förskola och grundskolans årskurs 1–6 

Forskningen behandlar hur undervisningskulturer, arbetsformer och den fysiska miljön i olika skolformer samspelar och påverkar lärande i naturvetenskap samt hur man kan nå kontinuitet i övergångar mellan olika skolformer. Det kan till exempel handla om hur och varför ritande kan bidra till undervisning och lärande i naturvetenskap i lågstadiet. Ett ytterligare syfte är att bidra med nya sätt att representera naturvetenskapliga begrepp visuellt.

Kontaktpersoner
Förskola/grundskola: Sofie Areljung, Christina Ottander, Annika Manni

Undervisningens betydelse för lärande

Forskning inom detta område handlar om att studera hur olika sätt att undervisa påverkar elevers och studenters lärande i de naturvetenskapliga ämnena. Forskningsprojekten kan vara designbaserade och utgå från samarbeten mellan lärare och forskare med mål att utveckla förbättrade undervisningsformer. Exempel på projekt handlar om hur kemi kan visualiseras med hjälp av digitala verktyg som Virtual Reality (VR), hur ämneskunskaper och undersökande arbete kan läras genom autentiska samhällsfrågor eller sättas i vardagliga sammanhang (kontexter) som uppfattas intressanta och relevanta för elever och studenter. Även studier av lärares arbete och deras utveckling av didaktiska strategier pågår.

Kontaktpersoner
Högre utbildning: Karolina Broman
Gymnasium: Christina Ottander, Karolina Broman, Eva Knekta

Samarbeten med skolor, förskolor och högre utbildning

Vi har flera nära samarbeten, både extern- och internfinansierade, med skolor, förskolor och universitet. Flera projekt är praktiknära och innefattar både forskning och utvecklingsarbete. Lärarhögskolan i Umeå har under många år finansierat denna typ av forskningsprojekt och är nu även aktiv i nationella försöksverksamheten ULF (Utveckling, Lärande och Forskning), vilket erbjuder nya vägar att hitta samarbetspartners i skolan.

Nationella och internationella samarbeten

UmSER bjuder regelbundet in forskare från andra lärosäten inom och utanför landet för utbyte av erfarenheter. Nationellt har vi för närvarande forskningssamarbeten med forskare vid Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Högskolan Dalarna, Karlstad universitet, Stockholms universitet, Uppsala universitet och Örebro universitet. Vi har goda samarbetskontakter med flera institutioner i Europa, bland annat genom deltagande i tre projekt inom Horizon2020 (ESTABLISH, PARRISE och MULTIPLIERS). Vi har även samarbeten med forskare från USA, Canada, Sydafrika, Australien och Malaysia och är alltid intresserade av att utforska nya samarbetsmöjligheter.

Forskningsledare

Översikt

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Lärarhögskolan

Forskningsområde

Biologi, Fysik, Kemi, Utbildningsvetenskap

Seminarieledare

Mer information

Umeå Science Education Research

UmSER är ett tvärvetenskapligt nätverk av forskare, doktorander samt lärare från skola och högskola

Senast uppdaterad: 2022-10-21