Forskargrupp
Umeå Judgment Lab (UJL) är en forskargrupp vid institutionen för Psykologi, Umeå universitet. Vid UJL bedrivs tvärvetenskaplig forskning, med perspektiv och metoder från bland annat psykologi, neurovetenskaper och datavetenskap. Ett övergripande syfte är att öka kunskapen om mänsklig förmåga till bedömningar och beslutsfattande – vilka kompetenser vi människor har, och vilka begränsningar.
Umeå Judgment Lab (UJL) är en forskargrupp med fokus på hur människor fattar beslut och gör bedömningar. Perspektivet är kognitionsvetenskapligt. Med andra ord är vi intresserade av att skapa förklaringsmodeller som kan hjälpa oss att förstå och förutspå exempelvis hur våra minnen och erfarenheter påverkar våra bedömningar och om det går att träna sig på att fatta bättre beslut. Vår ambition är även att studera hur dessa förklaringsmodeller går att applicera på beslut som fattas i vardagen, exempelvis i form av bedömningar som görs av yrkesverksamma.
Kan man träna upp sin beslutsfattandeförmåga?
Vi ställer oss exempelvis frågan om det är möjligt att träna upp sin beslutsfattandeförmåga, vad denna förbättring beror på, och huruvida de resultat vi ser i våra labb kan överföras till vardagen. Vi har konstruerat ett digitalt beslutsfattandespel där regelbunden återkoppling ska hjälpa deltagaren att lära sig fatta rätt beslut. Vi undersöker dels om det finns några lärandeeffekter, dels vad som driver inlärningen. Med andra ord: vad har deltagaren skapat för regel för att utföra uppgiften och hur beständig och allmängiltig är denna?
Figurtext: Ett av UJL:s projekt är en beslutsfattandestudie som också är ett spel.
Vad får folk att ändra sättet de tar sig an problem?
Vi är också intresserade av strategiskiften. Vad får människor att ändra sig? Vi utför experiment där vi inte bara mäter prestation, utan även registrerar fysiologiska mått (hjärtfrekvensvariabilitet och hudkonduktans) och skapar kognitiva modeller som hjälper oss att förstå både beteende och kroppsliga reaktioner. Frågor kan exempelvis röra om man ändrar beslutsstrategier (kanske till mindre krävande sådana) under tidspress? Eller om subtila ledtrådar kan få oss att ändra strategi från felaktiga till mer välfungerande? Innebär det en ”kognitiv kostnad” att ändra strategi i termer av längre betänketid och kroppsliga tecken på ansträngning?
Figurtext: Våra tankeprocesser är förankrade i kroppen, och kan ibland mätas som skiften i exempelvis puls och svettning.
Vad händer i hjärnan?
Inom forskargruppen använder vi hjärnavbildningstekniker (fMRI och fNIRS) för att förstå de neurala processer som ligger till grund för beslutsfattande och bedömningar. Kan vi med hjälp av hjärnavbilning exempelvis finna stöd för distinktionen mellan två separata beslutsprocesser (”system1” och ”system 2”)? Finns det stöd för att implicita minnen (alltså minnen vi kanske inte är medvetna om) påverkar våra bedömningar? Kan individuella skillnader i beslutsfattandeförmåga prediceras av skillnader i hjärnaktivitet i vissa delar av hjärnan?
Figurtext: Inom UJL har vi studerat hur hjärnan arbetar vid olika beslutsprocesser och strategier.