Forskargrupp Den forskning om socialpolitik och välfärd som bedrivs vid Sociologiska institutionen fokuserar huvudsakligen på allmänhetens och beslutsfattares åsikter om välfärdspolitik, vilka förstås som en konsekvens av nuvarande och historiska processer, och som en förutsättning för socialpolitikens framtida utformning.
I detta ingår studiet av välfärd som en arena för politiska konflikter och samförstånd, och hur olika välfärdspolitiska konfigurationer—olika slags välfärdsstater—påverkar människors vardag och livschanser, liksom hur välfärdsstater strukturerar sociala relationer som genusrelationer och klassrelationer, och hur detta sammantaget påverkar välfärdspolitikens upplevda legitimitet bland medborgarna. Även breda samhällstrender som förändringar på arbetsmarknaden, nya familjebildningsmönster, klimatförändringar och migration studeras i relation till hur de filtreras genom existerande välfärdspolitiska konfigurationer och hur de inverkar på socialpolitikens förutsättningar och allmänhetens välfärdsattityder.
I praktisk mening bedrivs forskning på den svenska välfärdsstaten och utifrån ett internationellt perspektiv, där det studeras hur individer, samhällsgrupper, och hela befolkningar påverkas av, och bidrar till att påverka, den förda välfärdspolitiken. Även centrala beslutsfattare, som politiker, studeras. De metoder som används är i huvudsak kvantitativa, komparativa, och longitudinella, med ett särskilt fokus på hur kontextuella skillnader mellan länder (huvudsakligen Europa) och lägre administrativa indelningar (kommuner i Sverige) samspelar med individers förutsättningar och erfarenheter. De data som används är en mix av egna och existerande attitydundersökningar, offentlig statistik och internationella forskningsdatabaser.
Centrala teman i aktuell forskning är så kallade ”feedback”-effekter av den förda välfärdspolitiken på välfärdspolitiska attityder; betydelsen av samhällsklass och klasspolitik; familjepolitik och jämställdhetsideal; upplevda drivkrafter och konsekvenser av välfärdsprivatiseringar bland medborgare och politiker; hur migration och attityder till migration hänger samman med attityder till välfärdspolitik; hur klimatpolitik och uppfattningar om klimatförändringar kopplas till välfärdspolitik och välfärdspolitiska attityder; samt orsaker till skillnader mellan mäns och kvinnors välfärdsattityder.
Vid Sociologiska institutionen har sedan 1986 återkommande genomförts mätningar av svenskarnas välfärdspolitiska åsikter—Välfärdsstatsundersökningarna—vilka är en internationellt sett unik serie såväl avseende mätseriens längd som dess omfattande frågor, och som på olika sätt bidragit till den politiska debatten kring välfärdspolitikens utformning och framtid.
