"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Skriftserien Studies on the Religious History of the North

Skriftserien Studies on the Religious History of the North startades 2015 på initiativ av nätverket Religious History of the North (REHN).

Inom ramen för skriftserien publiceras konferensantologier, forskningsrapporter och monografier om det nordliga områdets religiösa förhållanden i historien. Publikationerna rör företrädesvis nordliga områden i Sverige, Norge och Finland. Samtliga manuskript fackgranskas av två oberoende granskare. Skriftserien tillämpar dubbelblind granskning genom att författare och granskare är anonyma för varandra. Så långt det är möjligt ges skriftserien även ut i digital form med open access.

I skriftserien ingår följande titlar

  1. Daniel Lindmark (red.), Gränsöverskridande kyrkohistoria: De språkliga minoriteterna på Nordkalotten (Umeå 2016). Även tillgänglig som fulltext i DiVA
  2. Daniel Lindmark och Jan Samuelson (red.), Kvinnor och andlighet i norr: Historiska och litterära perspektiv (Skellefteå: Artos, 2018).
  3. Daniel Lindmark och Anders Persson (red.), Rituella rum och heliga platser: Historiska, samtida och litterära studier (Skellefteå: Artos, 2020).

Redaktionsråd

Stefan Gelfgren
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 50 87
Thomas Girmalm
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 78 21

Externa medlemmar

Carola Nordbäck, docent, Mittuniversitetet
Jan Samuelson, professor, Mittuniversitetet
Anders Persson, f.d. universitetslektor, Umeå universitet

Granskningsförfarande

Skriftserien tillämpar ett kollegialt granskningsförfarande för att försäkra sig om att den vetenskapliga kvaliteten upprätthålls och att utgivningen utvecklar det specifika ämnesområdet. Den typ av granskning som används är så kallad double blind peer review och innebär att varken författare eller granskare känner till vem den andra parten är.

Läs mer om granskningsförfarandet

Varje manus som redaktionsrådet bedömer vara av intresse för en kommande publikation bedöms av två granskare. Deras granskning ska fokusera på manusets vetenskaplighet, formella aspekter och aktualitet. I granskningen bör särskilt följande aspekter beaktas:

  • Ämnesrelevans.
  • Studiens förankring i ett nationellt respektive internationellt forsknings­läge.
  • Syftets, forskningsfrågornas och problemformuleringens stringens och originalitet.
  • Genomförandet (språk, formalia, metod etc.).
  • Resultatens och slutsatsernas styrka/bärighet.

På basis av en genomlysning och sammanvägning av aspekterna ovan ska granskarna avgöra om manuset bör ges utrymme i skriftserien. Denna bedömning kan göras enligt följande gradering:

  1. Manuset bör accepteras i sitt aktuella skick (eventuellt med ändringar av korrekturkaraktär).
  2. Manuset bör accepteras under förutsättning att författaren genomför föreslagna revideringar.
  3. Manuset bör revideras och genomgå ny granskning.
  4. Manuset bör skickas till annan publiceringskanal.
  5. Manuset bör refuseras.

Manus kan dessutom refuseras direkt av redaktionsrådet om det bedöms ligga utanför skriftseriens ämnesområde, vara av låg vetenskaplig kvalitet eller inte uppfylla de angivna författarinstruktionerna.

Om granskarna kommit fram till bedömning 2, 3 och 5 ovan ska bedömningen kompletteras med skriftliga anvisningar för revidering alternativt motivering för refusering. En väl utförd granskning identifierar såväl manusets styrkor som dess svagheter och ger konstruktiva anvisningar för hur författaren kan utveckla och förbättra sitt manus. Denna skriftliga feedback sänds till redaktionsrådet och vidarebefordras därefter till författaren.

Granskarnas roll är rådgivande. Om de kommer fram till olika bedömningar får redaktionsrådet göra en sammanvägd bedömning av innehållet i det aktuella manuset och granskarnas synpunkter. Vid de tillfällen granskarnas bedömningar skiljer sig åt på ett påtagligt sätt kan ytterligare en granskare anlitas. Ibland kan också redaktionsrådet förmedla författarens synpunkter på bedömningen till granskarna så att de får möjlighet att förtydliga sin argumentation. Då får redaktionsrådet bättre underlag att bygga sitt ställningstagande på. Det är således alltid redaktionsrådet som har det avgörande beslutet i sin hand.

En granskare som upplever sig hamna i en jävsituation eller en intressekonflikt av något slag bör informera redaktionsrådet om detta och avstå från granskningsuppdraget

Senast uppdaterad: 2024-01-12