Peter Andersens labb

ALS är ett samlingsnamn för en grupp motorneuronsjukdomar som drabbar cirka 230 personer i Sverige varje år. Gemensamt för alla varianter är att förlust av motoriska nervceller i hjärna och ryggmärg leder till muskelförsvagning och så småningom förlamning. Symtomen sprider sig gradvis i takt med att fler motoriska nervceller bryts ned och patienter avlider oftast inom 5 år, som följd av att andningsmuskulaturen drabbas.
 
FTD, kallas även pannlobsdemens, och är en sjukdom som visar sig genom personlighetsförändringar. Koncentration, omdöme och impulskontroll försämras. Minskad initiativförmåga, vredesutbrott och bristande empati är andra tidiga tecken. För vissa kan symtomen börja med minskad språkförståelse och svårighet att uttrycka sig i ord. Symtomen blir fler i takt med att hjärnskadan sprider sig och patienten får svårt att sköta sin vardag. 
 
Vår forskning kring ALS och FTD innefattar till stor del analyser av forskningsprover från patienter och anhöriga. Våra huvudspår är: 

• Genetiska förändringar som kan orsaka eller minska risken för sjukdom  
• Kliniska läkemedelsstudier och kartläggning av sjukdomsutveckling vid olika typer av ALS 
• Biomarkörer – molekylära profiler, i blodplasma eller cerebrospinalvätska, som kan användas för att identifiera olika typer av ALS. Förhoppningen är att vi ska finna bra specifika biomarkörer som kan underlätta korrekt diagnos, att välja behandlingsstrategi och undersöka hur en patient svarar på en viss behandling. 
• Molekylära mekanismer bakom proteinaggregering och degeneration av motoriska nervceller  
• Mekanismer för prion-liknande spridning av felvecklat SOD1-protein i nervsystemet vid ALS