Spekulativ fiktion Umu

Spekulativ fiktion är en bred term som används om litteratur och andra medieuttryck som på något sätt skiljer sig från mimetisk, realistisk fiktion genom att inkludera fantastiska element. Definitionen omfattar inte bara verk som kan placeras inom etablerade genrer som science fiction och fantasy, utan också verk som inte låter sig inplaceras i en specifik genre, eller som bara skiljer i små detaljer från världen som vi känner den.

Med utgångspunkt i premissen ”tänk om…”, kan verk inom spekulativ fiktion alltså skapa och utforska idéer och världar som ligger väldigt nära eller väldigt långt borta från vår egen. I dessa världar smälter polarisen kanske lite snabbare än prognoserna i vår värld, eller så kan stigande vattennivåer tvinga människor att leva i flytande städer; man kan föreställa sig förändrade ekologier som medför något förändrade levnadsförhållanden, eller växter som utvecklar intelligens och blir fullvärdiga medlemmar i mänskliga samhällen; utmaningar i urbana miljöer kan överdrivas litegrann, eller så kan hela städer få liv som avatarer. Handlingen förläggs till en version av den värld vi känner till, eller till andra tider, eller andra platser och planeter.

Medlemmarna i forskargruppen har som ett gemensamt övergripande mål att visa på värdet av spekulativ fiktion som berättarform och hur den bidrar till en förståelse av samtida sociala frågor och diskussioner. De utforskar, till exempel, hur spekulativ fiktion griper sig an och framställer miljöutmaningar, frågor om teknologi och förändring, normer kopplade till identitet, familj, genus, sexualitet, och funktionalitet, och förändrade paradigm där inte längre människan självklart står i centrum. Bland de teorier som underbygger och formar analyserna återfinns materiell ekokritik, posthumanism, kritiska funktionalitetsstudier, feministiska och queera perspektiv, och kritiska släktskapsstudier.

Forskargruppens medlemmar är knutna till det nationella Nätverket för spekulativ fiktion. 

Anna Bark Persson

Jag arbetar med spekulativ fiktion framför allt genom och i dialog med feministiska och queera teoretiska perspektiv. I mitt avhandlingsarbete studerade jag makt, maskulinitet och kroppslighet med fokus på vikingamotiv i samtida fantasylitteratur. I mitt nuvarande postdoc projekt tittar jag på queera och feministiska spekulativa visioner av Mars som ett alternativ till mainstreamidéer om planeten Mars och rymdkolonisation.

Irene Bordignon

I min forskning studerar jag hur spekulativ fiktion kan spela en avgörande roll för att öka medvetenheten om klimatkrisen. Mina huvudsakliga intressen är samtida ungdomslitteratur och ekokritik, speciellt i relation till posthumanistiska och kognitiva dimensioner. Jag undersöker för närvarande hur is-texter och arktiska berättelser hjälper till att (om)forma unga vuxnas tankar mot mer hållbara tillvägagångssätt. I detta ser jag även på fördelar och/eller nackdelar med den speciella liminalitetsfas där mognadsprocesser äger rum i berättelserna. Ett ytterligare mål är att överväga potentialen hos is-texter för ekokritisk läsning: de producerar verkligen kritiska naturrelationer och tillåter oss att omvärdera kopplingar mellan människa och natur.

Malin Isaksson

Min forskning om spekulativ fiktion handlar om olika vampyrvärldar och tillhörande fanfiction. Särskilt intressant är att se hur fanfic-författare med små eller stora medel förändrar maktordningar, idéer om monstrositet och därigenom pekar på frågor om romantiska relationer, begär, etik och vad som är ”normalt”. Jag studerar även svensk samtidslitteratur som använder sig av figurer från nordiska och samiska legender och myter för att skapa nya spekulativa möjligheter.

Peter Kostenniemi

Min forskning om spekulativ fiktion har framför allt kretsat kring det gotiska i skandinavisk, samtida barn- och ungdomslitteratur. Det var ämnet för min avhandling där jag undersökte hur gotik för barn och unga skapar bilder av barnet som speglar men också problematiserar föreställningar om barnet i en samhällskontext. Utöver detta har jag också skrivit artiklar om dystopisk litteratur och dess relation till välfärdssamhället. Mitt pågående postdok-projekt inom litteraturvetenskap med didaktisk inriktning har titeln ”Obehagliga barn” och där undersöker jag fortsatt gestaltningar av barnet i kulturen, nu med tonvikt på idéer som står i konflikt med samtida och historiska ideal. Spekulativ fiktion ingår fortsatt som en del av mitt material, såväl gotik som dystopier.

Van Leavenworth

Spekulativ fiktion har varit ett huvudsakligt fokus i min forskning. I tidigare studier undersökte jag hur litterära gotiska konventioner, troper och aspekter återuppfinns i interaktiv fiktion, en digital textform. Jag undersökte där föreställningar om rollfigurens subjektivitet, ett tema jag även har utforskat inom science fiction men med ytterligare emfas på hur relationer mellan människa/Självet och artificiella livsformer/den Andra upprätthålls och förhandlas via genusförväntningar och miljödiskurser. I pågående forskning undersöker jag hur specifika verk av spekulativ fiktion fantasifullt hanterar aktuella utmaningar med klimatförändringar på ett produktivt sätt, och ibland föreslår möjligheter för mer hållbara sätt att tänka och vara.

Maria Lindgren Leavenworth

Jag har arbetat med spekulativ fiction under en ganska lång tid, med början i studier av vampyrfiktion, speciellt av hur romantiserade vampyrer fick mer bett i fan fiction och därför fungerade som kritik av populärkulturens normer. I mitt senaste bokprojekt har jag kartlagt och analyserat föreställningar om Arktis i spekulativa fiktioner från Mary Shelleys Frankenstein fram till dagens klimatfiktion. Jag har utforskat hur spekulativ fiktion bygger på och förändrar verklighetens diskurser, och hur nya versioner av Arktis läggs till i en lång text-tradition. Från det här projektet kommer också idéer för fortsatt forskning, specifikt om hur spekulativ fiktion på uppfinningsrika sätt skriver fram hur klimat, platser, och livsformer är sammanlänkade, och på så vis bidrar till idéer om mer hållbara framtider. 

Lena Leimgruber

I mitt doktorandprojekt studerar jag spekulativ fiktion och dess potential att omforma Arktis som en plats för både kulturell och ekologisk omvandling. Avhandlingsarbetet undersöker hur spekulativ fiktion tar upp komplexiteten i postkoloniala verkligheter och miljöutmaningar i Arktis genom att utforska teman som klimatförändringar, resursutvinning och urfolks erfarenheter. Genom att engagera mig i spekulativ fiktion strävar jag efter att förstå hur denna genre omprövar relationer mellan människor, icke-människor och miljön på sätt som utmanar dominerande narrativ. Sammanflätningen av spekulativ fiktion, postkolonial teori och ekokritik ger en ram för att analysera hur litteratur kan bidra till mer nyanserade samtal om hållbarhet och resiliens.

Josefine Wälivaara

Min forskning om spekulativ fiktion handlar bland annat om normer gällande sexualitet, funktionalitet och genus samt genre- och berättarkonventioner i olika medier. Jag har sedan jag skrev min avhandling om sexualitet, queerhet och (hetero)normativitet i science fiction intresserat mig för hur normer och maktrelationer upprätthålls och/eller utmanas i spekulativ fiktion. Under de senaste åren har jag bland annat undersökt relationen mellan diskurser om framtiden och normbrytande funktionalitet (funktionsnedsättning) och psykisk ohälsa genom populärkulturella gestaltningar av framtiden. I min nuvarande forskning undersöker jag frågor om genmanipulation, rasbiologi och normbrytande funktionalitet i Star Trek samt berättelser om kloner och artificiell intelligens utifrån teorier om crippad/queer tid.

Berit Åström

Min forskning inom spekulativ fiktion har i huvudsak rört sig inom området släktskap och nära relationer. I tidigare projekt har jag utforskat hur litteratur, film och tv-serier konceptualiserar och omformar tankar och föreställningar om familj, släkt och nära relationer i nya sammanhang, särskilt i fråga om moderskap, men också föräldraskap och omsorgsarbete i allmänhet. I mina pågående projekt breddar jag utblicken till att omfatta nära relationer över artgränser och familjerelationer som innefattar både människor och artificiella intelligenser. Jag är särskilt intresserad av hur spekulativ fiktion tolkar och gör mening av samtida utmaningar av familje- och vänskapsband, av omsorg och vård, och på vilka villkor och med vilka möjliga alternativ man föreställer sig att förändringar kan ske.

Marie Östling

I mitt avhandlingsprojekt undersöker jag spekulativ barn-och ungdomslitteratur som utspelar sig i Norrland (eller en fiktiv motsvarighet), av författare uppvuxna eller bosatta i Norrland. Jag är intresserad av hur norrländsk identitet skrivs fram i den här litteraturen, som är präglad av både starka internationella genremönster, diskurser om Norrland som samtidigt ödemark och förlovat land, och lokala förutsättningar, traditioner och föreställningar – samtidigt som den, genom spekulativa och fantastiska element, förmår leka med och överskrida det verkliga. Eftersom barn-och ungdomslitteraturen så gott som alltid i någon mån är pedagogisk, upptagen av frågor om växande och blivande, kan den ge svar på frågan “vilka vill vi (eller fruktar) att norrländska ungdomar ska bli?”.