Forskargrupp Att anpassa våra rörelser i skiftande miljöer och omständigheter är avgörande för att vi ska klara vår vardag. För att fungera självständigt måste varje människa kunna kontrollera sina rörelser på ett mycket flexibelt och anpassningsbart sätt. Det övergripande målet för vår forskargrupp är att förstå de neurala principerna för sensorimotorisk kontroll i olika sammanhang, med särskilt fokus på samspelet mellan sensoriska och motoriska signaler.
För att förstå sensorimotorisk kontroll behöver vi skapa en bättre bild av den information som finns tillgänglig för nervsystemet. Mänskliga muskelspolar är av särskilt intresse för vår forskargrupp. Dessa mekanoreceptorer hör till kroppens mest sofistikerade sensoriska organ, med egen motorisk innervation, och ger en ovanligt rik inblick i hur proprioceptiv information genereras och används för att styra rörelser.
Vår forskning syftar till att klarlägga hur proprioceptiva signaler formas av mekaniska förhållanden och nedåtgående kontroll, samt att avslöja de funktionella fördelar som muskelspolefeedback ger för sensorimotorisk prestation. För att besvara dessa frågor kombinerar vi mikroneurografi (MNG) med kompletterande beteendemässiga, elektrofysiologiska och robotiska metoder, vilket gör det möjligt att registrera från enskilda mekanoreceptiva afferenter hos vakna människor som utför kontrollerade sensorimotoriska uppgifter.
Vi har nyligen integrerat högupplöst yt-elektromyografi (HDsEMG) i våra experimentella plattformar. Detta gör det möjligt att relatera identifierade sensoriska signaler till den rumsliga fördelningen av muskelaktivitet och, där så är möjligt, till avfyrningen hos enskilda motoriska enheter inom samma beteendekontext. Därmed har vår möjlighet att studera sensorimotorisk koppling i intakta människor utökats avsevärt.
En servostyrd handleds-/handplattform används för att undersöka proprioceptiv signalering under passiva och aktiva förhållanden, inklusive kontrollerade perturbationer och intraneural mikrostimulering. Parallellt används ett robotiskt manipulandum i kombination med HDsEMG för att studera motorisk planering, snabba återkopplingssvar och målinriktade räckrörelser. Tillsammans gör dessa angreppssätt det möjligt att koppla samman signaler från enskilda afferenter, muskelaktivitet, reflexsvar och beteende inom ett enhetligt experimentellt ramverk.
Muskler känner av mekaniskt tryck, visar en ny studie som kan få betydelse för träning och rehabilitering.
Tre forskningsprojekt vid Umeå universitet får i år totalt 4,25 miljoner kronor i tillskott från Hjärnfonden.
