"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Bild: iStock, kupicoo

ADA+ för dig inom hälso- och sjukvård eller företagshälsa

Metodstöd för arbetsplatsdialog

Stress, fysisk smärta och annan ohälsa i arbetslivet kan leda till sjukskrivning. Chefer har ett stort ansvar ...

AD-A för dig som chef

Syftet med metodstödet Arbetsplatsdialog för arbetsgivare, AD-A, är att vid tidiga tecken på ohälsa eller neds...

Syftet med metodstödet Arbetsplatsdialog för arbetsåtergång, ADA+, är att vid ohälsa eller nedsatt arbetsförmåga vara ett konkret stöd till dig som arbetar inom hälso- och sjukvård eller företagshälsa. Du kanske är rehabiliteringskoordinator eller en profession som arbetar med förebyggande insatser, rehabilitering och/eller koordinering för återgång i arbete.

Metoden ADA+ ger dig stöd att främja dialog och samverkan med involverade aktörer och föreslå konkreta anpassningar i arbetet. Målet är att främja individens hälsa och underlätta återgång i arbete eller förhindra sjukskrivning.

ADA+ som bok

Här kan du gratis ladda ned ADA+ i bokform.

ADA+ har utvecklats av forskare vid Umeå universitet och kliniskt verksamma vid Region Västerbotten.

Frågeguide ADA+ 2.0

Frågeguiderna vid de enskilda samtalen med medarbetare och chef (bilaga 5-7 i metodstödet ADA+) har nu uppdaterats. Här finner du den uppdaterade versionen. 

Erfarenheter av att använda ADA+

Metoden ADA+ utvärderades i ett forskningsprojekt vid Umeå universitet och Region Västerbotten. Här kan du lyssna till deltagare från projektet och deras erfarenheter av att använda ADA+.

ADA+ erfarenheter

Erfarenheter från företagshälsan

Monica Burström, företagssköterska och case manager vid Feelgood i Umeå, använder metoden ADA+ i sitt dagliga arbete.

Erfarenheter från primärvården och specialistvården

Johanna Johansson, arbetsterapeut och rehabiliteringskoordinator vid Norrahammars vårdcentral i Region Jönköping, berättar här om sina erfarenheter av att arbeta med ADA+. Hon ger också tips till dig som vill prova metoden. (Undertextning finns under knappen CC.)

Stressrehabiliteringen i Umeå är en specialistenhet som utreder och behandlar patienter med utmattningssyndrom. I den multimodala rehabiliteringen ingår ADA+ för alla patienter som har en anställning.

Maud Steneberg är rehabiliteringskoordinator vid Stressrehabiliteringen och berättar här om sina erfarenheter av att ge stöd vid återgång i arbete vid utmattningssyndrom. (Undertextning finns under knappen CC.)

Bakgrunden till metodstödet ADA+

Metoden ADA utvecklades och utvärderades till en början i en kontrollerad studie vid Arbets- och miljömedicin i Lund. Syftet vara att undersöka effekten på arbetsåtergång hos personer som var sjukskrivna för arbetsrelaterat utmattningssyndrom och som hade deltagit i metoden ADA. Den första utvärderingen visade att 89 procent av deltagarna i ADA-gruppen hade återgått i arbete efter 1,5 år jämfört med 73 procent i kontrollgruppen. En uppföljning efter 2,5 år visade att förbättringen i arbetsåtergång kvarstod bland de yngre (< 45 år) där 89 procent fortfarande var i arbete i jämförelse med 70 procent i kontrollgruppen. Författarnas slutsatser är att ADA stimulerade till förändringar i arbetssituationen, gynnade arbetsåtergång och minskade risken för utslagning från arbetsmarknaden bland yngre (≤ 45 år).

Vidareutveckling av ADA

Under 2015−2016 genomfördes ett forskningsprojekt vid Stressrehabiliteringen på Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Syftet med projektet var att undersöka om en strukturerad dialogmodell, ADA+, kunde vara ett användbart verktyg i hälso- och sjukvård för rehabilitering vid psykisk ohälsa. I projektet deltog omkring 50 personer som var sjukskrivna för utmattningssyndrom samt deras chefer. En rehabiliteringskoordinator intervjuade medarbetarna och cheferna på ett strukturerat sätt var för sig och tillsammans. Målet var att med en skriftlig plan stödja återgång i arbete. 

Resultatet visade att rehabiliteringskoordinatorns stöd, dialogmodellens struktur och planerade anpassningar ökade medarbetarens arbetsförmåga och delaktighet i rehabiliteringen, vilket underlättade återgång i arbetet. Cheferna blev kompetentare på att upptäcka tecken på ohälsa samt på att ställa frågor kring arbetsrelaterad ohälsa och kring hur arbetsuppgifter konkret kan anpassas och tydliggöras i en skriftlig plan. Ansvaret för åtgärderna delades mellan chef och medarbetare, vilket ledde till en mer tillitsfull dialog.

Sammanfattningsvis visade projektet att ADA+ är en användbar metod inom hälso- och sjukvård, för att främja återgång i arbete vid psykisk ohälsa. ADA+ är ett konkret verktyg för att facilitera dialog och samverkan mellan sjukskrivna personer, arbetsgivare och handläggare vid Försäkringskassan.

Som ett led i projektet skapades metodstödet ADA+ för hälso- och sjukvård samt företagshälsa. Tillägget plus (+) i ADA är en vidareutveckling av metoden med information om hur ett dialogsamtal kan genomföras med stöd av en pedagogisk modell. Vidare finns förslag till skriftlig information som kan ges till medarbetare och chef, frågor i samband med intervjuerna, skriftlig plan för anpassning av arbete samt checklista/guide för anpassning enligt kognitiv ergonomi.

Att använda ADA vid tidiga besvär från nacke och rygg

Nedsatt arbetsförmåga på grund av smärta i muskler och leder är den näst vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. De flesta som har ont i nacke och rygg söker hjälp i primärvården och träffar då vanligen en fysioterapeut som första instans. Fysioterapeuten har en unik möjlighet att tidigt identifiera vilka som har eller riskerar att få nedsatt arbetsförmåga. För dem kan fysioterapeuten initiera en dialog med arbetsgivaren enligt metoden ADA. Att kombinera fysioterapeutiska insatser med ADA har i ett forskningsprojekt visat sig påverka arbetsförmågan positivt, och därmed förebygga sjukskrivning och underlätta återgång i arbete. Arbetssättet har visat sig vara en kostnadseffektiv metod.

Här får du ta del av erfarenheter från forskningsprojektet genom Kjerstin Stigmar, docent i fysioterapi, leg. sjukgymnast, ergonom vid Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet. (Undertextning finns under knappen CC.)

 

Senast uppdaterad: 2024-10-28