Forskargrupp
Gruppen forskar om vad som driver framväxt och spridning av infektionssjukdomar i olika delar av världen.
Forskargruppen som Joacim Rocklöv leder bedriver epidemiologisk forskning med starka kopplingar till miljö, ekologi, och klimatförändringar genom att tillämpa moderna beräkningsmetoder inom matematik, statistik och artificiell intelligens.
Forskningen belyser framväxt och tillväxt och vektorer, patogener och sjukdomar från ett systemperspektiv beskriver påverkan av olika drivkrafter genom att integrera stora öppna datamängder i datorintensiva modeller.
En del av forskningen fokuserar även på att använda kunskaper från empiriska studier från fältet eller labbet, för att även konstruera processbaserade dynamiska modeller för epidemiologiska utfall. Dessa modeller innefattar och uppskattar till exempel R-talet, som beskriver spridningspotentialen av en patogen, och som ett exempel hur R-talet beror på temperaturens svängningar.
En viktig del i forskningen handlar om att beskriva hur situationen förändras vad gäller infektioners spridningsbenägenhet i takt med att klimatet förändras, till exempel de indikatorer som gruppen tar fram för publicering i Lancet countdown varje år. En hel del av arbetet tar även hänsyn till hur klimatet kan tänkas förändras framöver genom att använda olika scenarier av koldioxid i atmosfären och beskriva scenarier för framtida förändringar i utbredning och infektionspotential, eller hur stor befolkning är som är vid risk att exponeras och insjukna.
En annan viktig del i forskningen är att bedriva forskning om hur klimatinformation, till exempel väderprognoser, kan användas för utforma strategier och hantering av förväntade infektionsutbrott i ett tidigare skede än vad dagens övervaknings och monitoreringssystem kan åstadkomma. Detta innefattar även att i realtid scanna sociala media och använda mobilitetsdata från flyg och mobiltelefoner.
Forskning om covid-19
Forskningen som bedrivs i gruppen har även fokuserat på covid-19-pandemin, bland annat genom att studera R-talet och hur olika strategier för hanteringen på lokal eller nationell nivå har påverkat och kan tänkas påverka antalet fall av svår sjukdom och död, men även vilken effekt man kan få av att implementera vacciner på olika sätt i befolkningar.