Bild: Ulrika Sahlén
Bild: Ulrika Sahlén
Det svenska universitetet ska vara meritokratiskt och jämställt – men hur är det ”i verkligheten”? Och hur kan man undersöka denna fråga på relevanta och forskningseffektiva sätt?
Den sökandes meriter ska vara avgörande för vem som kommer ifråga för en befattning som professor eller universitetslektor. Jämställdhetslagen ska främja kvinnors och mäns lika rätt i fråga om arbete, anställnings- och andra arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet. Den gäller även för högre utbildning. Två skäl för lagen brukar alltid framhållas: Rättviseaspekten; kvinnor och män ska ha samma tillgång till karriär och deras prestationer inom högre utbildning ska värderas och belönas oberoende av kön. Kvalitetsaspekten är också erkänd av de allra flesta; kvinnor och män gör delvis olika erfarenheter och om både kvinnors och mäns erfarenheter och perspektiv tas till vara betyder det ett berikande av utvecklingen inom såväl forskning som utbildning. Ett skäl som inte alltid tas upp gäller makt och inflytande: I en debatt blir argumentet lätt kontroversiellt eftersom makt är en fråga om ett nollsumme-spel där den enes vinst är den andres förlust.
Vi har under mer än ett kvarts sekel intresserat oss för frågan om jämställdheten i akademin, för hur den kan undersökas och vad resultaten har att säga forskare, beslutsfattare och en intresserad allmänhet. Undersökningar om kvinnors och mäns karriärer i högre utbildning underlättas av att anställningsprocesserna är väldokumenterade och att dokumenten, tack vare offentlighetsprincipen, är tillgängliga. Procedurerna och tillvägagångssätten har finslipats alltsedan deras tillkomst i universitetsstatuterna från 1852 och 1876. Ett noggrant och, i mångas tycke, omständligt förfarande, har legitimerat det meritokratiska systemet. Men röster har också höjts för att kvinnor diskrimineras i detta system. Detta var förutsättningarna för den studie som lade grunden till forskningsprogrammet Gender in Academic Careers, GENIAC.
Regeringen tilldelade oss 1994 medel för ”en förstudie beträffande hur kvinnliga sökandes meriter värderas vid tjänstetillsättning inom universitet och högskolor i relation till hur manliga sökandes meriter värderas” (regeringsbeslut 1994-05-19). Den bakomliggande frågan var om kvinnor blir diskriminerade när de söker anställning som universitetslärare.
Publiceringen av våra resultat från undersökningen av meritvärdering vid tillsättning av akademiska tjänster sammanföll i tid med en intensiv och ofta häftig debatt i media och inom universitet och högskolor och vi fann oss snart delta i detta meningsutbyte. I Svenska Dagbladet formulerade debattredaktören vinjetten till ett av våra två inlägg så här:
Det är en spridd föreställning att kvinnor diskrimineras p g a sitt kön vid akademiska tjänstetillsättningar. En statlig utredning [SOU 1995:110] har byggt hela sitt resonemang på att så skulle vara fallet. De bevis som åberopas för ståndpunkten existerar inte, påpekar Ulla Riis och Leif Lindberg som stödjer sig på egna undersökningar (SvD 1996-03-17).
Vi utgick i vår undersökning från att något är problematiskt inom den svenska högskolan när kvinnorna är så få på de högre lärar- och forskartjänsterna. Även om denna studie inte visar på diskriminering vid akademiska tjänstetillsättningar, betyder inte det att karriärmöjligheter är jämställda. Det finns andra problem och andra punkter i en karriär som kan ha en större förklaringsfaktor.”
Debattinlägg: "Diskriminering är inte belagd", som även sammanfattar studiens resultat.
Debattinlägg i Svenska Dagbladet: "Diskriminering är inte belagd".
En del i arbetet med regeringsuppdraget var en litteratursammanställning rörande forskning om kön och akademisk karriär. Ett sextiotal poster från perioden 1980–1995 kunde förtecknas. Flertalet texter hade ett begränsat omfång och var oftast lokalt initierade. Flertalet var färgade av den politiska debatt som rådde, men det fanns några få arbeten med en vetenskaplig ansats i förgrunden.
Sex år senare följde vi upp denna litteratursammanställning med en kommenterad bibliografi (2003) som täckte perioden 1995–2002. Uppdraget kom från Högskoleverket. Antalet arbeten hade vuxit stort i antal men en granskning av ca 160 av de ca 680 publikationerna visade att rapporter med lokal anknytning och s.k. ”grå litteratur” fortfarande dominerade antalsmässigt och att arbeten med mera omfattande empiri och/eller tydliga vetenskapliga ambitioner fortfarande utgjorde en mindre del.
Under samma period som litteratursammanställningen studerade Ulrika Haake ett sällan belyst akademiskt karriärspår; akademiskt ledarskap och den ledarskapande process som nyblivna prefekter genomgår. Studiens fokus var prefekternas diskursiva identitetsutveckling. Femton prefekter, ungefär lika många kvinnor som män, intervjuades vid fem tillfällen från det att de var nya på posten och fyra år framåt. Huvudresultatet från studierna är visualiseringen av en könssegregerande process som ledarskapsdiskursen gjort möjlig och de olika sätt på vilket akademiskt ledarskap uttrycks i mansdominerade respektive kvinnodominerade positioner. Några skillnader som växer fram över tid är att ledarskapet på de manliga positionerna uttrycks som relativt avgränsat, tvärt emot vad som uttrycks på de positioner som befolkas av kvinnor, där ledarskapet beskrivs som omfattande och komplext. Männen pratar inte om kön relaterat till ledarskapsfrågor medan kvinnor i allt högre utsträckning gör detta över tid. Ytterligare en skillnad är att männen är mer positiva till ledarskapet och till att fortsätta som prefekter, medan kvinnorna ser mer problem i detta och avstår. Sammanfattningsvis visar studien komplexiteten i undersökningar av akademiska karriärmönster rörande ledarskap och dessas föränderlighet över tid.
Överlappande med Haakes avhandlingsstudie genomförde vi 2004–2005 en empirisk undersökning, denna gång med uppdrag från Högskoleverket, med syftet att ”med utgångspunkt i befintlig statistik om högre utbildning i Sverige – identifiera kritiska faser i övergången från grundutbildning till forskarutbildning, respektive från forskarutbildning till anställning i högskolan, med avseende på kön och befattningar för vilka doktorsexamen krävs”. Resultaten föranledde oss att kalla slutrapporten Akademins olika världar (2005). Statistiken avsåg perioden 1987–2002 och fokus i bearbetningarna låg på examina och befattningar i den ena dimensionen och på kön i den andra. Ett väntat resultat var att kvinnoandelen bland disputerade, dvs. lektorer och professorer, var lägre ”ju högre upp” i en hierarki man riktade blicken, och även att kvinnoandelarna ökade över tid. Men när statistiken delades upp på fakultetsområden och discipliner ändrades helhetsbilden väsentligt. Vår slutsats var att en horisontell analys är nödvändig om man ska förstå fenomenet jämställdheten i högskolan och om kunskaper om detta ska kunna läggas till grund för relevanta åtgärder för förändring. Vi formulerade även en referensram för fortsatta undersökningar.
Ett forskningsanslag från Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), år 2006-2008 för projektet Jämställdheten och Akademin: När vilja och val möter hinder, möjligheter och motstånd gav möjlighet till fortsatta horisontella analyser och undersökning av frågan om vem som lämnar och vem som stannar i Akademin. Det dominerande försanthållandet hade länge varit att kvinnorna, av olika skäl, är de som lämnar eller tvingas lämna Akademin efter uppnådd doktorsexamen. I en tidigare undersökning hade vi vidare konstaterat att det praktiskt taget helt saknades undersökningar av de externa villkoren för högskolesystemet och dessas inverkan på jämställdheten. Forskningsfrågan denna gång var: Har högskolesystemets utformning betydelse för jämställdhet inom Akademin? Ett svar var att kvinnor med doktorsexamen lämnar Akademin i klart lägre grad än män och att bl.a. den varierade resurssituationen för olika delar av Akademin ger olika könsbalanser.
Ett svar var att kvinnor med doktorsexamen lämnar akademin i klart lägre grad än män och att bl.a. den varierade resurssituationen för olika delar av akademin ger olika könsbalanser. Förutom nedan länkar till en avhandling från detta projekt följer under kommande flikar presentationer och resultat av andra delstudier.
En annan delstudie i FAS-projektet ’Jämställdheten och akademin’ jämför olika forskarutbildningsmiljöer utifrån ämnenas könskompositioner. Övergången från grundutbildning till forskarutbildning har visat sig vara kritisk ur ett jämställdhetsperspektiv. Befintlig statistik visar att skillnaderna i övergångsfrekvenser är stora när kvinnor och män jämförs. Detta framgår särskilt tydligt när statistik analyseras horisontellt. I en kombinerad intervju- och enkätstudie, med fokus på grundläggande värderingar kring vem som är den ideala doktoranden, hur selektionsprocessen till forskarutbildningen går till samt hur man ser på jämställdhetsarbete, i mansdominerade, kvinnodominerade respektive (statistiskt) jämställda forskarutbildningsmiljöer, kunde vi visa på tydliga men motsägelsefulla mönster. Skillnaderna mellan olika disciplinära kulturer var tydliga utifrån om ämnet var kvinno- eller mansdominerat.
Nästa delstudie som rör ’Jämställdheten och akademin’ fokuserade könsbalans under perioden 1997–2007 med särskild betoning på horisontella tillstånd och förändringar snarare än vertikala. Vi hade, som sagt, sett att jämställdhet i högre utbildning måste betraktas som ett komplext fenomen och i behov av flerdimensionell granskning. Utfallet av föreliggande empiriska undersökning visar att stora skillnader i könsbalans föreligger mellan forskningsområden, att det är en förändring mot ökad könsbalans under perioden, men att få eller inga förändringar äger rum inom matematik och teknik (med undantag för ökad övergångsfrekvens till forskarutbildning inom teknik). De bästa möjligheterna för forskarutbildning finns inom medicin, teknik och naturvetenskap och möjligheten att göra akademisk karriär är stora eller mycket stora inom naturvetenskap och medicin. För personer antagna till forskarutbildning råder könsbalans inom medicin, naturvetenskap och samhällsvetenskap. Men grundutbildning inom samhällsvetenskap, lärarutbildning och vård befolkas till största delen av kvinnliga studenter. Studenter i de sistnämnda två utbildningarna har mycket små möjligheter att komma ifråga för forskarutbildning, övergångsfrekvenserna är extremt låga och, vilket bör understrykas; män favoriseras framför kvinnor. Övergångsfrekvenserna är totalt sett substantiellt lägre för kvinnor än för män. Kvinnor och män tillbringar ungefär lika lång tid fram till doktorsexamen. Det är skillnader mellan forskningsområden, men inte mellan kön.
I vårt arbete med projektet ’Jämställdheten och akademin’ kombinerade vi forskning om gender med teorier om skillnader mellan akademiska kulturer. Vår ansats, som baseras på såväl kvantitativa, longitudinella som kvalitativa forskningsmetoder, visar en mer komplex och motsägelsefull bild av jämställdheten i högre utbildning än vad än vad endimensionella förklaringsmodeller kan ge. Vårt bidrag har praktiska såväl som teoretiska implikationer: Politiska och administrativa åtgärder mot könsmässig obalans i högre utbildning borde inte baseras på main-stream föreställningar om orsakerna till obalansen utan snarare på en noggrann och kontextuell analys av det specifika området. Särskilt vill vi betona värdet av att genomföra horisontella analyser. Teoretiskt finns behov av en sammansatt referensram som kan hantera de olika aspekterna av akademins skilda världar. Se vår mer summerande artikel från projektet nedan.
Vårt arbete på temat Jämställdheten och Akademin kan, så här långt, sammanfattas: En horisontell analys är komplementär till den vertikala analysen, och den är en nödvändighet för en djupare förståelse av fenomenet jämställdhet i högre utbildning.
En annan och mera riktad undersökning är en uppföljning av 1999 års befordringsreform. År 1999-2011 hade universitetslektorer en ovillkorlig rätt att bli befordrade till professorer, om deras kompetens motsvarade kraven för professorsnivån. I vår studie 1996 (Riis & Lindberg) föreslog vi ett sådant system och då med argumentet att det ”sannolikt [skulle] gynna kvinnor” (s. 14, 117 f). Ett resultat i vår studie 2011 var att kvinnor som grupp faktiskt gynnades när det gällde befordran, men att bilden – återigen – blev en annan när data delades upp på fakultetsområden. Kvinnor befordrades från en något lägre vetenskaplig nivå än män, men de befordrade kvinnornas ledningsmeriter och det förtroende de åtnjuter inom akademin var högre än motsvarande meriter hos männen. Dessutom kunde vi se en intrikat interaktion mellan kön, fakultetsområde och tid. Ett exempel på detta var att kvinnor inom det medicinska området hölls tillbaka trots goda meriter i början av tolvårsperioden, en tendens som upphörde efter ett par år. Inom samma område tenderade man ibland att nedvärdera eller bortse från pedagogiska meriter, en typ av meriter som kvinnorna hade något mer av, och detta förhållande ändrades inte över tid. Den horisontella dimensionen visade sig återigen spela stor roll för förståelse av jämställdheten inom akademin och hela frågans komplexitet underströks ännu en gång.
I forskningsprojektet Evaluation of gender equality policies – what works? finansierat av Nordforsk undersöks hur universitet i Sverige, Norge och Finland arbetar för att främja jämställdhet. Trots att de nordiska länderna har en lång historia av att bedriva aktivt jämställdhetsarbete vid universitet och högskolor saknas övergripande kartläggningar i en nordisk kontext av vilken typ av åtgärder som används, hur dessa kan relateras till policy på nationell nivå och vilken effekt dessa åtgärder har. En utgångspunkt för projektet är att relativt stora skillnader existerar avseende könsbalans mellan olika områden och mellan nordiska universitet. Projektets huvuduppgift är att förstå och förklara varför så är fallet. Datainsamling är genomförd och analysen sker under våren 2020.
Resultat från projektet kommer så småningom att presenteras här.
I den här artikeln från 2021 gör vi en review av forskning om genus och akademisk karriär i Norden från 2003–2018. Vi undersöker karaktären på och innehållet i samtida nordisk forskning och granskar kritiskt de metodologiska och teoretiska synsätt som författare har använt. Vi läste, kategoriserade och analyserade 74 artiklar som hämtats från Web of Science (WoS). Vår granskning visar att könsskillnader i akademiska karriärer kvarstår, i linje med tidigare reviewer. Vi kan också se att de första åren verkar avgörande för utvecklingen av en akademisk forskarkarriär. Studier med fokus på karriärbanor och publiceringsmönster utifrån kön samt studier om New Public Managements påverkan på jämställdhet är de tre huvudsakliga forskningsintressena inom detta forskningsfält. Befintlig forskning saknar (1) fokus på den horisontella dimensionen (dvs. skillnader mellan olika discipliner), (2) studier som utvecklar begrepp och teorier och (3) studier som fokuserar på konsekvenserna av förändringar i de forskningspolitiska ramarna för högre utbildning. För att se hela artikeln online, gå till: https://doi.org/10.1080/21568235.2021.1895858
Att uppnå jämställdhet i organisationer
I en bok av Emerald presenterar Geniac-projektet ett kapitel. Kortfattat kan kapitlet introduceras så här:
Sverige, som ett land baserat på extremt höga sekulära och självförverkligande värderingar, fungerar som ett exempel som skiljer sig något från många andra länder internationellt när det gäller läroplaner för ledarskap inom utbildningsområdet. Kapitlet tar sin utgångspunkt i regeringsbeslutet om att svenska universitet ska jämställdhetsintegrera sina organisationer. Detta visar på vikten av en jämställdhetskompetens i utbildningsledarskap och i utbildningar för ledare inom utbildningsväsendet. För att kunna diskutera detta presenterar kapitlet tre forskningsstudier om (o)jämställda ledaridentitetsutvecklingsprocesser och mer övergripande jämställdhetsstrategier i den svenska högskolemiljön.
Referens: Haake, U. (2021). To Achieve Gender Equality in Organisations: A Swedish Case on an Important Aspect of Educational Leadership, Samier, E.A., Elkaleh, E.S., & Hammad, W. (Ed.) Internationalisation of Educational Administration and Leadership Curriculum (Studies in Educational Administration), Emerald Publishing Limited, Bingley, pp. 199-214. https://doi.org/10.1108/978-1-83909-864-220211012.