I den kognitiva lingvistiken definieras metaforen som förståelse av en typ av erfarenhet i form av en annan typ av erfarenhet. Metaforen är väsentlig för vår förståelse av (normalt) abstrakta begrepp i form av (normalt) mer konkreta typer av erfarenhet och är vanlig i både tänkande och språk (Lakoff och Johnson 1980; 1999).
En annan allmänt utbredd begreppsprocess är metonymin. I metonymin sker det mentala tillträdet inom samma domän genom att det föreligger en kontiguitetsrelation mellan de båda begreppsenheterna, medan metaforen bygger på uppfattade likheter mellan två olika domäner. Kövesces och Radden (1998) utforskar ingående olika typer av metonymi och ringar in tre allmänna metonymiska relationer: del för helhet, helhet för del och del för del.
Metaforer är inte bara väsentliga aspekter av tänkandet utan används också för känslomässig simulation i litterära texter. Författare använder metaforer i beskrivningar och handlingar för att förflytta läsaren till den påhittade värld de skapar. Metaforer i litteraturen kan vara konventionella såväl som nyskapande och personliga, vilket innebär att det krävs olika metoder och teorier för att identifiera, förstå och använda dem. Typiska exempel på studier av metaforer i litteraturen avser metaforens roll i figurens eller berättarens stil (Steen och Gibbs 2004: 351) och den kognitiva metaforteorins inverkan på narrativ fiktion (Fludernik 2011, Semino 2002).
Per Boström
För närvarande forskar exempelvis Per Boström om konceptuell metaforteori. Syftet med hans avhandling var att studera metaforer för romantisk kärlek i talad svenska. Projektet var inriktat på metaforiseringens dynamiska aspekter och kontexteffekterna beaktades i linje med en utvidgad version av kroppslig förankring. Följande frågor var inkluderade: Vilka metaforer kan identifieras i gruppsamtal om romantisk kärlek? Finns det en systematicitet? Kan metaforscenarier och/eller kulturmodeller härledas från samtalet? Finns det ett typiskt sätt att tala om romantisk kärlek på svenska? Framgår deltagarnas åldersrelaterade erfarenheter av metaforiseringen?
Marlene Johansson Falck
Den forskning som genomförts av Marlene Johansson Falck är ett annat exempel på metaforforskning inom CogLing Umu. Hennes forskning avser relationen mellan metaforiskt språk och förkroppsligad kognition. Hon har fokuserat på hur tekniska uppfinningar och upptäckter har hjälpt människor att strukturera språk och tänkande på metaforiska sätt, samt på hur människors erfarenheter av artefakter i den verkliga världen, såsom stigar, vägar, gångar, broar, tunnlar och torn, har påverkat användningsmönstren för metaforiskt och icke-metaforiskt språk. Hennes forskning om användningsmönstren för de engelska prepositionerna in och on, och deras svenska motsvarigheter i och på, fokuserar på förståelsen av TIDPUNKTER på både engelska och svenska. Tillsammans med Lacey Okonski har hon tagit fram en metod för identifiering av metaforiska scener (PIMS).
Elena Glotova
Elena Glotovas arbete är inriktat på metaforens roll i sjukdomsnarrativ. Subjektiva erfarenheter av fysiskt obehag, smärta, depression och funktionshinder verbaliseras och konceptualiseras ofta med hjälp av metaforen (Kövecses 2000). Vilket metaforiskt språk används i narrativ om erfarenheten av stress i arbetet, utbrändhet och ångest? På vilket sätt kan metaforen hjälpa oss att förstå de komplexa mönstren av känslor i litteraturen? Hur kanaliserar metaforen en sinneserfarenhet som saknar namn? Glotova behandlar förhållandet mellan metaforen och olika typer av poesi och prosa för att förstå metaforiskt använda ord och uttryck och de betydelser de skapar och aktiverar i påhittade sjukdomskontexter.
Anders Steinvall
Anders Steinvalls forskning om färgtermer har visat hur metonymin genomsyrar sådana termers semantiska betydelseutvidgning. Nästan alla sådana färgtermers figurativa extensioner bygger på metonymi. Denna process är också central för bildandet av nya färgtermer, då färgtermerna normalt härleds från namn på ämnen. Två aspekter som utforskas i Steinvalls senare forskning är del-för-del-mappningars ”sårbarhet” när det gäller att förstå betydelsen (exempelvis att purpurfärgat står för framgångsrikt och raffinerat) och användningen av färgers specifika karaktär för att framhäva egenskaper genom en del-för-del-process (exempelvis att saffransgult inte bara representerar en viss gulorange nyans utan även framhäver exotiska aspekter).
Kövecses, Zoltán. Metaphor and Emotion: Language, Culture, and Body in Human Feeling. Cambridge, Cambridge University Press, 2000.
Semino, Elena. ”A Cognitive Stylistic Approach to Mind Style in Narrative Fiction”. Cognitive Stylistics: Language and Cognition in Text Analysis, Benjamins, Amsterdam, Nederländerna, 2002, s. 95–122, Linguistic Approaches to Literature.
Steen, Gerard, och Gibbs, Raymond Jr. ”Questions About Metaphor in Literature”. European Journal of English Studies, vol. 8, nr 3, 2004, s. 337–354.
