Forskargrupp CHAMP är ett forskningsprojekt om utveckling av motorisk planeringsförmåga vid Institutionen för psykologi, Umeå universitet. I detta forskningsprojekt undersöker vi hur barn i förskole- till skolåldern, med eller utan utvecklingsrelaterade svårigheter, planerar målinriktade handlingar. Forskningsprojektet finansieras av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Motorisk planeringsförmåga beskriver förmågan att planera och organisera rörelser för att åstadkomma en specifik motorisk handling och uppnå ett mål. Till exempel att i rätt ordning genomföra de rörelser som behövs för att ta ett glas vatten och dricka. När vi ska genomföra en handling planerar vi våra rörelser i förväg och förutser skeenden. Att kunna planera sina rörelser är därför grundläggande för barn i deras vardag.
Om du vill veta mer om projektet och möjligheter att delta med ditt barn, skriv till oss! /hälsar Erik Domellöf och Hanna Hjärtström
I detta projekt undersöker vi hur barn och unga planerar handlingar i målinriktade uppgifter där de sträcker sig efter, griper och hanterar olika objekt. Vi spelar in rörelser med hjälp av infraröda kameror och deltagarna har på sig små reflex-markörer. Vi använder även speciella glasögon som spelar in var deltagarna tittar under utförande av rörelsen. På detta vis kan vi undersöka kopplingen mellan ögonrörelser och motoriskt utförande, t ex om blicken föregår handling vid planering av rörelsen. I projektet ingår även hjärnavbildning vilket sker i samarbete med Umeå centrum för funktionell hjärnavbildning. Syftet med hjärnavbildning är att öka kunskapen om vad som händer i hjärnan när barn/unga planerar och utför sina rörelser.
Utförandet av en målinriktad handling omfattar viktiga funktioner som motorisk planering och att kunna förutse skeenden. Studier som med mer avancerade instrument undersöker hur dessa samband utvecklas och samordnas över tid hos barn och unga är idag få. Det aktuella projektet förväntas ge ny och viktig kunskap om dessa förhållanden hos barn/unga, även kopplat till funktionsnedsättning, utvecklingsrelaterade svårigheter eller förseningar. Detta kan i förlängningen visa sig få klinisk betydelse när det gäller tidig identifikation och utveckling av träningsinstrument för barn med, eller i riskzonen för, utvecklingsrelaterade svårigheter.
Kunskap om barns motoriska beteende kan hjälpa till att utveckla tidig diagnostik och snabbare interventioner.
