Anders Johansson Lab

Bakterier och virus sprids mellan människor med flera olika smittvägar, oftast sker spridningen i det tysta och de flesta bakterier och virus gör igen skada hos människan. Ibland orsakar bakterier eller virus infektion. Spridning som ger infektion kan också ske explosionsartat så att många människor infekteras på kort tid. Då kallas det infektionsutbrott eller epidemi.

Anders Johanssons forskargrupp arbetar med infektionsepidemiologi, det innebär att spåra smitta och förstå hur bakterier och virus sprids mellan människor och från den omgivande miljön till människor. I infektionsepidemiologi ingår att förstå vilka faktorer som ökar och minskar risken för infektion, till exempel hur människors beteende påverkar och hur förändringar av miljöfaktorer påverkar. Forskningens mål är att minska risken för infektionssjukdomar, både ute i samhället och risken att patienter drabbas av infektion inom sjukvården. Kunskap från forskningen ska alltså kunna användas för att förebygga samhällsförvärvade och vårdrelaterade infektioner. En av infektionerna som studeras är sjukdomen tularemi som orsakas av den aggressiva bakterien Francisella tularensis som sprids till människor från naturen. Tularemi ses som utbrott under sommaren och hösten. Andra exempel är vårdrelaterade infektioner som orsakas av antibiotikaresistenta bakterier som sprids på sjukhus, till exempel infektioner orsakade av resistenta stafylokocker eller resistenta tarmbakterier.

Figuren beskriver beskriver hur sjukdomen tularemi har spridits över Europa från öst till väst 1947-2014.

BildAnders Johansson

Infektionsepidemiologi har utvecklats starkt de senaste åren med hjälp av teknisk utveckling som gjort det möjligt att med hög upplösning spåra spridning av bakterier och virus mellan människor och från miljön till människor. Tekniken gör det möjligt att i detalj kartlägga bakteriers och virus arvsmassa med helgenomsekvensering så att smittvägar till och från hundratals människor kan följas under ett infektionsutbrott. Forskningen underlättas också av teknikutveckling inom fälten bioinformatik och artificiell intelligens. Bioinformatik är datordriven hantering av stora mängder biologisk och hälsoinformation. Artificiell intelligens används inom forskningen så att analysuppgifter kan flyttas över från människor till datorer. Ett exempel är att vi i samarbete med vårdpersonal och forskare som är datavetare och ingenjörer utvecklar IT-verktyg som automatiskt upptäcker när det uppstår infektioner hos patienter som vårdas på sjukhus. Det sker genom att analysera stora datamängder i datajournaler och laboratoriesystem. Vi vill också i förväg kunna varna så att infektion kan förebyggas hos en viss patient. De nya IT-verktygen anpassas till vårdarbetet att det beslutsstöd som ges blir intuitivt.

Forskning covid-19

Under covid-19-pandemin har vi också börjat samarbeta mycket nära med forskare inom kommunal äldrevård och startat forskning om spridning av viruset SARS-CoV-2 i äldrevården i Sverige, immunitet efter vaccination och hur infektionsutbrott ska kunna upptäckas snabbare i framtiden.

Appar

Utbildnings-App för sjukvården som vi har utvecklat i forskningen om vårdrelaterade infektioner

Populärvetenskap

Fika efter en forskare, föreläsning

Vetenskapslunch, föreläsning