Aktuella forskningsprojekt vid enheten för polisiärt arbete vid Umeå universitet.
Tidigare Forskningsprojekt inom polisforskning vid Umeå universitet
Externa forskningsmedel till projekt om ensamkommande flyktingungdomar
Ensamkommande flyktingungdomars placering på SIS särskilda ungdomshem.
Polisiärt arbete har för kommande tre åren 2016-2018 beviljats 4,9 miljoner kronor i forskningsmedel av Statens Institutionsstyrelse (SiS) om ensamkommande flyktingungdomars placering på SiS särskilda ungdomshem.
Projektet förväntas resultera i ökad kunskap om på vilka grunder ensamkommande flyktingungdomar placeras på SiS; hur placeringsinsatsen såväl som behandlingsinsatsen organiseras; huruvida vården, fullföljd behandling, avvikelser och upprepade SiS- placeringar skiljer sig jämfört med andra placerade ungdomar; hur samverkan och eftervård fungerar och hur ungdomarna själva upplever tiden på SiS särskilda ungdomshem. Arbetet bidrar på så sätt till den begränsade svenska och internationella forskningen på det här området. Den kunskap som genereras torde vara av hög relevans för SiS då den väsentligen kan bidra till ökad förståelse för och kunskap om gruppen ensamkommande flyktingungdomar och därmed till utvecklade och förbättrade insatser för dem.
Detta forskningsprojekt leds av Mehdi Ghazinour, professor i socialt arbete och forskningsledare vid polisiärt arbete, Umeå universitet. Han har många års yrkeserfarenhet av psykiatriskt kliniskt arbete som legitimerad psykoterapeut i kognitiv beteendeterapi samt mångårig erfarenhet av att leda internationella forskningsprojekt med särskilt fokus på stress, trauma och psykopatologi.
Forskare som tillsammans med honom kommer att medverka i projektet är:
Lena Lundgren, professor i socialt arbete vid Boston University och numera också verksam som forskare vid institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet har erfarenhet av SiS diariet KIA och ska särskilt bidra i projektets steg 2 och 3. Lena Lundgren kommer att ha ett nära samarbete med Mojgan Padyab (socialt arbete) som är statistiker och har stor erfarenhet av att analysera registerdata såväl som data från diariet KIA.
Malin Eriksson (folkhälsa och epidemiologi) har under senare år forskat om hur ensamkommande flyktingungdomar bygger sina nätverk och har mångårig erfarenhet av avancerad kvalitativ dataanalys.
Malin E. Wimelius (statsvetenskap) har gedigen och mångårig erfarenhet av att forska om ensamkommande flyktingungdomar med utgångspunkt i frågor som rör politisk styrning och policyskapande. I hennes forskningsprofil ingår också internationella relationer med särskilt intresse för migration, religion och politik.
En studie av hur polis, Migrationsverk, socialsekreterare, gode män och asylsökande ungdomar agerar vid återvändande.
Syftet med detta forskningsprojekt är att nå ökad kunskap om Migrationsverkets, polisens, socialtjänstens och god mans samarbete och samverkan kring barn och ungdomar i åldern 13-18 år utan uppehållstillstånd och som är föremål för ett återvändande med tvång efter beslut om av- eller utvisning. Två perspektiv ska lyftas, det ena är myndigheternas upplevelser, erfarenheter och kunskapsanvändning beträffande återvändararbetet och det andra är upplevelser och erfarenheter hos asylsökande ensamkommande barn och ungdomar med utvisningsbeslut.
Forskningsprojektet är medfinansierad från Europeiska återvändarfonden och startade 1:a januari 2013 och avslutas 30:e juni 2015. Projektet bedrivs av en grupp forskare vid universitetet i samverkan med Umeå kommun, Migrationsverket och Polismyndigheten i Västerbotten.
Lyssna på en interview med Jonas Hansson i programmet "Tendens" på P1 Han berättar om flyktingbarns upplevelse av polisens agerande i deras hemländer, i de staterna de passerar på vägen hit och här i Sverige.
Svenska poliser har sedan år 2000 varit involverade i en rad fredsbyggande internationella missioner. I enlighet med de principer som gäller för democratic policing utbildar de bland annat lokal polis och övervakar efterlevnaden av mänskliga rättigheter. Systematisk forskning om svenska polisers erfarenheter av utlandstjänst är emellertid knapp. Syftet med projektet är därför att undersöka och analysera svenska polisers syn på och erfarenheter av fredsbyggande, democratic policing och arbete med mänskliga rättigheter. I projektet ställs frågor både om rollen som fredsbyggare och om synen på relationen mellan mänskliga rättigheter och svenskt polisarbete efter hemkomst.
I projektet arbetar Abrak Saati (FD, forskare, Statsvetenskapliga institutionen); Markus Naarttijärvi (FD, universitetslektor, Juridiska institutionen) och Malin E. Wimelius (projektledare, Statsvetenskapliga institutionen).
En polis i förändring: Vardagligt meningsskapande och meningsgivande i den största myndighetsförändringen i Sverige genom tiderna
