Initiativet att bygga en databas med historiska befolkningsdata var ett stort och tidskrävande åtagande. De första åren ägnades därför till största delen till att bygga databasen, och därför kom det att dröja ett tag innan forskningen utvecklades. Forskningen under det första decenniet kom till stor del att bestå av initiativtagaren Egil Johanssons studier av läskunnighetens historia i Sverige.
Böcker i magasinet i UB.
BildErik VesterbergDet stora genombrottet för forskning på DDB-data skedde under 1980-talet, framför allt exemplifierat av ett par banbrytande avhandlingar som försvarades 1984. Dessa avhandlingar väckte stort intresse och bidrog till ny kunskap. De visade också på potentialen i vad en historisk befolkningsdatabas kunde åstadkomma och vilken ny kunskap som kunde komma från den typen av forskning.
Ny kunskap om spädbarnsdödlighet
Den ena avhandlingen var Anders Brändströms ”De kärlekslösa mödrarna” från 1984 som undersökte den enormt höga spädbarnsdödligheten i Nedertorneå församling under 1800-talet. Han kunde visa på att den höga dödligheten orsakades av den så gott som totala avsaknaden av bröstuppfödning redan från barnens födelse i området. Men mödrarna var inte kärlekslösa som det framställdes av samtida observatörer, utan detta var en djupt förankrad tradition. Uppfödningstraditionerna kom också att snabbt förändras under 1800-talet. I den förändringen hade barnmorskor en central roll för spridningen av kunskap i rätt uppfödningssätt. Det var inte nödvändigtvis fattigdomen i sig som skapade den höga dödligheten, något som annars har setts som den naturliga förklaringen. Det negativa traditionella mönstret kunde förändras.
Tuberkulosens historia i Sverige kartläggs
Samma år försvarade Bi (Britt-Inger) Puranens sin avhandling Tuberkulos. I denna encyklopediska avhandling behandlades tuberkulosens eller lungsotens historia i Sverige från 1700-talet och framåt utifrån en mängd olika perspektiv. Lungsot var länge en vanligt förekommande dödsorsak inte bara i Sverige utan i stora delar av världen. Först med de nya medicinerna från 1940-talet och framåt kunde den tryckas tillbaka i Sverige och höginkomstländer. En central fråga i Puranens avhandling var huruvida nedgången i dödlighet var förknippad med bättre levnadsförhållanden i form av bättre näringstillstånd, något som Puranen kunde bekräfta. Men även andra aspekter av förbättrad levnadsstandard spelade in.
DDB-data bakom många studier av hälsa och dödlighet
Även fortsättningsvis har en väsentlig del av forskningen vid DDB och CEDAR i Umeå varit förknippad med olika aspekter av hälsa, sjuklighet och dödlighet. Här kan nämnas avhandlingar om speciella sjukdomar som smittkoppor av Peter Sköld (Two faces of smallpox 1996), veneriska sjukdomar av Anna Lundberg (Care and coercion 1999) och polio av Per Axelsson (Höstens spöke 2004) samt Sören Edvinssons avhandling Den osunda staden från 1992, som behandlade kampen för förbättrad hälsa i städer och de sociala skillnaderna i dödlighet, skillnader som inte alltid visade sig vara i den förväntade riktningen.
Även senare har dessa författare och en mängd andra forskare publicerat arbeten på dessa teman utifrån DDB-data. Den rika mortalitets- och hälsohistoriska forskningen vid DDB har bland annat visat på kulturella faktorer liksom betydelsen av samhällsåtgärder. Likaså har många studier visat att sambandet mellan dödlighet och social ställning är komplext. Ett annat tema i den hälsohistoriska forskningen har varit att betrakta hälsa och dödlighet i sitt familjesammanhang, dels i den omedelbara familjen men också över generationer.
Texten är skriven av Sören Edvinsson.
Läs mer:
Edvinsson Sören, Engberg Elisabeth. (2020). A Database for the Future. Major Contributions from 47 Years of Database Development and Research at the Demographic Data Base. Historical Life Course Studies.