För 50 år sedan, 1973, startade Demografiska Databasen (DDB) vid Umeå universitet sin verksamhet. Det var en pionjärverksamhet som gav sig in på ett nytt och dittills oprövat område: att använda de informationsrika svenska kyrkböckerna för att bygga befolkningsdatabaser för forskning.
Den drivande kraften bakom uppstarten av DDB var den relativt nydisputerade forskaren i pedagogik vid Umeå universitet, Egil Johansson. I sin avhandling från 1972 hade han framgångsrikt visat hur information i kyrkböckerna kunde användas för att studera läskunnighetens utveckling i Sverige.
Kyrkbok
Men han insåg också att kyrkböckernas forskningspotential var betydligt större än så. Rätt strukturerad och datoriserad kunde den heltäckande och detaljrika informationen i de sinnrikt uppbyggda kyrkböckerna bli en internationellt oöverträffad resurs för forskning inom flera forskningsområden.
Möjligheten att rekonstruera och analysera information om födelse, död, familjebildning och flyttningar på individnivå för stora befolkningar var särskilt intressant för den historiskt-demografiska forskningen, som länge fått förlita sig på tidsödande familjerekonstruktioner med manuella metoder.
1973 - verksamheten startas upp
Under hösten 1972 fördes överläggningar mellan forskare och företrädare för olika myndigheter avseende möjligheten att skapa en ny nationell resurs för forsknings- och utbildningsändamål baserad på kyrkböckernas information. I december samma år enades man om att påbörja uppbyggnaden av vad som senare skulle komma att kallas Demografiska databasen. Medel beviljades för en försöksverksamhet med Riksarkivet som huvudman och i juni 1973 startade verksamheten i Umeå och Haparanda.
Excerpister utbildas i Haparanda
Att verksamheten startade i Haparanda var inte en tillfällighet. I början av 1970-talet var arbetslösheten hög i Norrbotten, framför allt bland kvinnor. Arbetsmarknadsdepartementet hade ett stort intresse av att finansiera verksamheter som kunde skapa arbetstillfällen och en sådan verksamhet var Demografiska databasen. Arbetet med att föra över kyrkböcker till datamedium gav många nya arbetstillfällen där sådana tidigare hade saknats. Den 1 juni 1973 påbörjade den första gruppen anställda sin träning i att systematiskt excerpera (skriva av) information från kyrkböcker. Excerpist, blev också benämningen för denna nya yrkeskategori, som under den första tiden finansierades av medel från Arbetsmarknadsdepartementet som beredskapsarbeten.
De första församlingarna
Tre år senare hade arbetsstyrkan växt till ca 40 personer, som var sysselsatta med att samla in information från de fem försöksförsamlingarna: Tuna, Locknevi, Nedertorneå, Svinnegarn, Trosa och Gullholmen. Valet av dessa fem var långt ifrån slumpmässigt, utan styrdes av forskningsintresse. Alla dessa församlingar var redan föremål för pågående forskning. Tuna, belägen i sågverksindustrins epicentrum kring Sundsvall intresserade både ekonomhistoriker och demografer och vid Kulturgeografiska institutionen i Stockholm arbetade många forskare med ett stort projekt kring landsbygdsförsamlingen Locknevi i Småland. Det var alltså med spänd förväntan som många forskare såg fram emot vad som skulle komma ut av det nya projektet i Umeå och Haparanda.
Från papperskort till datoriserade system
Excerperingen av informationen var från början en helt manuell process. Informationen i kyrkböckerna skrevs över på papperskort med förtryckta fält, ett kort för varje typ av källa. Informationen fördes därefter över till hålkort genom stansning. Via hålkorten överfördes informationen till datamedium med hjälp av UMDAC, Umeå universitets datacentral. Det var en arbetskrävande och utrymmeskrävande process och efter några år infördes ett nytt, modernt datoriserat system som effektiviserade dataproduktionen avsevärt. Vid det här laget hade också två systemtekniska avdelningar byggts upp, en i Umeå och en i Haparanda. Den AMS-stödda verksamheten i Norrbotten utvidgades ytterligare under 1970-talet och mellan 1973 och 1982 fanns inregistreringsenheter på sex platser i norra Sverige. Som mest arbetade 100 beredskapsanställda personer med att föra över information från kyrkböcker till datamedium.
Pionjärsinsatts som blev praxis nationellt och internationellt
Demografiska databasens pionjärinsats har fått stor betydelse både nationellt och internationellt. Huvudparten av de grundregler för databasbygge som togs fram vid starten utgör idag internationell ”best practice” inom området och databasen i Umeå har fått många efterföljare både nationellt och internationellt. Sedan 2015 utgör DDB en del av CEDAR, Enheten för demografi och åldrandeforskning vid Umeå universitet.
Texten är skriven av Elisabeth Engberg
Läs mer:
Johansson Egil, Åkerman Sune (1973) Faktaunderlag för forskning: planering av en demografisk databas. Historisk tidskrift. - 0345-469X. ; 1973 : s. 406-414
Edvinsson Sören, Engberg Elisabeth. (2020). A Database for the Future. Major Contributions from 47 Years of Database Development and Research at the Demographic Data Base. Historical Life Course Studies.
Vikström Pär, Larsson Maria, Engberg Elisabeth, Edvinsson Sören (2023). The Demographic Database — History of Technical and Methodological Achievements. Historical Life Course Studies, 13, 89–102.