Databasen innehåller ett unikt material med befolkningsstatistik hämtat från Sveriges församlingar under perioden 1749 till 1859, sett ur ett internationellt perspektiv. Det är den tidigast förda befolkningsstatistiken i hela världen.
Ta gärna del av denna utförliga redogörelse av Tabellverket och databasen.
Läs med fördel användarhandledningen innan du börjar söka i databasen.
Ta del av och sök i ett unikt material med statistik om befolkningen i Sveriges församlingar mellan 1749-1859.
Här får du tillgång till statistiken i Tabellverksdatabasen bl.a. i form av kartor.
Tabellverket kallas de formulär med församlingsstatistik som prästerna fyllde i och skickade in till Tabellkommissionen under åren 1749 till 1859. Det finns två olika typer av formulär, folkmängd och mortalitet, vilka innehåller mängder av uppgifter som Demografiska databasen har registrerat. Resultatet återfinns i Tabellverksdatabasen, som rymmer befolkningsstatistik från nästan alla Sveriges församlingar och är den tidigast förda statistiken i världen.
I Tabellverksdatabasen finns alla uppgifter om församlingarnas befolkning som svenska präster en gång noterade på formulären och sände till Tabellkommissionen i Stockholm. Det rör sig till exempel om aggregerad statistik rörande födda, döda, vigda och yrkesuppgifter.
Vart femte år redovisas folkmängden efter kön, ålder, civilstånd, yrken och ståndstillhörighet. Årliga uppgifter kan finnas om sådant som fruktsamhet, dödlighet och giftermål, samt under 1800-talet även om flyttningar.
Med hjälp av statistiken i Tabellverksdatabasen går det att studera demografiska förhållanden på lokal och regional nivå i det förindustriella Sverige. Det finns olika sätt att hämta data från Tabellverksdatabasen för detta: antingen genom att använda något av sökverktygen SHiPS eller Tabellverket på nätet eller genom att beställa ett datauttag.