Citering: Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet (2022): ”Folkmängdsdatabasen”, https://dx.doi.org/10.17197/folknetdb_v01
Innehåll och källor Folkmängdsdatabasen innehåller uppgifter om den totala folkmängden i församlingar, städer och kommuner, enligt den geografiska indelningen som gällde ca 1990, vart tionde år under perioden 1810–1990. Informationen ger möjligheter för forskare, studenter och alla andra intresserade att studera den lokala befolkningsutvecklingen i Sverige. Folkmängdsuppgifterna har insamlats och sammanställts på blanketter av Christian Swärd, som överlåtit sitt material till CEDAR/Demografiska databasen (DDB).
Enligt uppgift baserades folkmängdsuppgifterna huvudsakligen på SCB:s publikationer: · Bidrag till Sveriges officiella statistik, ser. A: Befolkningsstatistik, Församlingar Läns- och Häradsvis.[1] · Folkmängden inom administrativa områden 31 december 19xx (respektive år), del 1‑2, Kommuner och församlingar.[2]
Kompletterande uppgifter har hämtats från Tabellverkets folkmängdsformulär. I ett fåtal fall saknades uppgifter. Det gällde 42 poster under 1800-talet, där skattningar av folkmängden utfördes. Den tillämpade metoden innebar en linjär approximation mellan de närmaste åren före respektive efter året med det saknade befolkningstalet
Datakvalitet Eftersom excerperingen av materialet inte skett inom Demografiska databasens verksamhet, utan endast inregistreringen, kan DDB inte ta ansvar för kvaliteten på de excerperade folkmängdsuppgifterna. Vad gäller tillförlitligheten till befolkningsuppgifterna är de beroende av de fel som följer med de källor som använts (se t.ex. Nilsson, L.: Den urbana transitionen. Tätorterna i svensk samhällsomvandling 1800–1980. Stockholm, Stadshistoriska institutet. 1989).[3] Förekomsten av felaktigheter i den äldre statistiken har länge varit känd.
Möjligheter till fel uppkomna vid excerperingen och/eller inregistreringen av data har undersökts av Johan Håkansson i samband med avhandlingsarbete baserat på bl.a. detta material (Changing population distribution in Sweden - Long term trends and contemporary tendencies. GERUM Kulturgeografi 2000:1, Umeå).[4] Olika typer av kontroller utfördes. Varje församlingsnamn i det inregistrerade materialet kontrollerades mot dels församlingar som finns upptagna i publikationen Sveriges församlingar genom tiderna (RSV 1989)[5] och dels Swärds egna anmärkningar. Ytterligare kontroller av tillförlitligheten har gjorts genom att varje befolkningstal för åren 1990 och 1960 har jämförts mellan det inregistrerade materialet och SCB:s publikationer. Ett par stickprov har därefter gjorts (ungefär 1/3 av församlingarna) där befolkningstalen i det digitala formatet jämförts med excerpterna. Slutligen kontrollerades även de förekommande summeringarna för kommunerna mot de inregistrerade uppgifterna för ingående församlingar. Sistnämnda typ av kontroll har även utförts av DDB vid inregistreringen av materialet. Resultatet av kontrollerna utförda av Håkansson visade att ytterst få fel förekommer. Materialet bör därför ha en tillfredsställande kvalitet, även om det finns enstaka fel.
Geografiska områden Folkmängdsuppgifterna avser församlingar inklusive ett fåtal kyrkobokföringsdistrikt, städer och kommuner. När församling inte avses, anges typ av område efter det geografiska namnet.
Församling I materialet redovisas nästan uteslutande församlingar på landsbygden. Stadsförsamlingarna har sammanslagits till staden i sin helhet. Församlingarna har inte varit konstanta över tiden, varken i antal eller ytmässigt. Flera landsförsamlingar har inkorporerats i städer. Andra har uppgått i näraliggande landsförsamlingar. Nya landsförsamlingar har tillkommit genom utbrytningar från befintliga. Förändringarna har varit särskilt märkbara under 1900-talet. Uppskattningsvis har närmare tusen församlingar påverkats befolkningsmässigt av dylika större förändringar under hela tidsperioden 1810–1990. Observera att namnet på en församling kan ha ändrats över tiden. I sökverktyget finns det moderna namnet. För att hitta information om församlingar med äldre namn rekommenderas att publikationen "Sveriges församlingar genom tiderna" används.[5] I denna finns både nya och äldre namn på församlingar. Den är finns också tillgänglig på Skatteverkets hemsida.[6]
Kyrkobokföringsdistrikt Kyrkobokföringsdistrikt avser en del av en församling, som har en egen folkbokföring. Kyrkobokföringsdistriktet är likställt med församling i detta avseende. De förekommer mestadels i norra Sverige, där församlingarna är stora såväl till ytan som befolkningsmässigt. I folkmängdstabellen finns 25 områden karaktäriserade som kyrkobokföringsdistrikt. Formellt finns ytterligare fyra områden, men eftersom de också utgör städer har de i denna tabell redovisats som städer. Här avses Haparanda, Boden, Lycksele och Borlänge. Detta förhållande förklarar varför det finns folkmängdsuppgifter för Borlänge och Haparanda innan stadsprivilegier utfärdades.
Stad Staden som helhet redovisas oberoende av huruvida den bestod av en församling alternativt ett kyrkobokföringsdistrikt eller flera församlingar det aktuella årtalet. Genom sammanslagningar har dessutom allt fler landsförsamlingar uppgått i städerna, särskilt under 1900-talet. Förändringarna är omfattande i flera städer. Under perioden 1810–1990 har flera städer tillkommit. År 1810 existerade 88 städer och år 1900 fanns 95 städer. Under 1900-talet tillkom 39 städer (se Sveriges Nationalatlas: Infrastrukturen - förvaltning, kommunikationer, energi. 1992).[7] Sammanlagt finns därmed 134 städer, om Skanör och Falsterbo betraktas som två städer.
Kommun Uppgifterna om folkmängden i församlingar och städer finns summerade på kommuner enligt indelning ca år 1990. Det innebär att den excerperade och inregistrerade folkmängden för kommunerna för tidigare år inte överensstämmer med offentligt publicerade uppgifterna som avser en annan kommunindelning. Kommunen är dessutom en administrativ enhet som tillkom först år 1862 för att göra en åtskillnad mellan de kyrkliga och borgerliga delarna i sockenförvaltningen. Den då skapade borgerliga kommunen var länge ytmässigt densamma som den kyrkliga församlingen. Två större indelningsförändringar genomfördes därefter. Genom kommunreformen år 1952 sammanslogs kommuner för att bli bärkraftigare enheter med cirka 3 000 individer. Antalet kommuner minskade från 2 281 till 821. Skillnaderna var påtagliga främst i södra och mellersta Sverige, medan övre Norrland knappast berördes. Vid 1970-talets början gjordes en ny indelning med ett befolkningsunderlag på cirka 8 000 individer per kommun. Då togs också begreppen stad och köping bort för att erhålla enhetliga kommuntyper. Den nya indelningen skulle ske på frivillig basis och vara genomförd år 1971, men till följd av viss oenighet blev den nya indelningen med 284 kommuner inte genomförd förrän 1973/1974.
Stad och Kommun I ett fåtal fall har områden kategoriserats som Stad och Kommun där uppgifterna för stad och kommun har slagits samman.
Län För varje församling, stad och kommun anges länstillhörigheten enligt indelningen år 1990. Betydande förändringar i den svenska länsindelningen hade genomförts fram t.o.m. år 1810. Därefter skedde endast smärre förändringar före 1970-talets början när den nya kommunreformen genomfördes. Åren 1971–1974 ändrades länstillhörigheten för 65 församlingar.
Län Län som det geografiska området tillhör ca 1990 (kod). Lännamn Län som det geografiska området tillhör ca 1990 (text). Typ Typ av geografiskt område: Församling, Kyrkobokföringsdistrikt, Stad, Kommun, Stad och Kommun. Se ovanstående rubriker för mer information. Namn Det geografiska områdets namn. År 1810-År 1990 Befolkning för aktuellt geografiskt område och år.
Referenser [1] Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1890. Tredje och sista afdelningen: Folkmängden församlingsvis åren 1860–1890; folkmängden år 1890 efter kön, ålder, civilstånd, hushåll, födelseort, stamskilnad och yrken; antalet sinnessjuke, döfstumme och blinde; frånvarande personer och qvarstående obefintlige; dödlighets- och lifslängdstabeller för åren 1881–1890. Stockholm, 1895. [2] Statistiska centralbyrån, Folkmängden inom administrativa områden 31 december 19xx (respektive år), del 1 2, Kommuner och församlingar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. [3] L. Nilsson, Den urbana transitionen: tätorterna i svensk samhällsomvandling 1800–1980. Stockholm: Stadshistoriska institutet, 1989. [4] J. Håkansson, Changing population distribution in Sweden: long term trends and contemporary tendencies. Umeå: Umeå Universitet, 2000. [5] Riksskatteverket, Sveriges församlingar genom tiderna. Stockholm: Riksskatteverket, Skatteförvaltningen, 1989. [6] Skatteverket, ”Sveriges församlingar genom tiderna”. [Online]. Tillgänglig vid: https://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/attvarafolkbokford/folkbokforingenshistoria/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. [Åtkomstdatum: 22-apr-2022]. [7] L. Wastenson och R. Castensson, ”Sveriges nationalatlas. [Kartografiskt material]: förvaltning, kommunikationer, energi Infrastrukturen”, Sveriges nationalatlas (SNA), Stockholm, 1992.
