En validering av den ursprungliga, längre matfrekvensenkäten (84 livsmedel) genomfördes bland 196 forskningspersoner med upprepade 24-timmars kostintervjuer och mätning av plasma β-karotennivåer (Johansson et al., 2002). Deltagarna fick även besvara samma livsmedelsfrekvensenkät vid två tillfällen med ett års mellanrum. God överensstämmelse erhölls i energi- och näringsintag mellan de två enkättillfällena. Något högre kostintag rapporterades med livsmedelsfrekvensenkäten jämfört med 24-timmars kostintervjun. Trots en hög andel underrapporterare (Johansson et al., 2001) bedöms enkätens validitet vara likvärdig den för kostenkäter i andra prospektiva kohortstudier. Intag av ett antal fettsyror, fettsyraprofil i erytrocytmembran (Wennberg et al., 2009), B-vitaminintag (Johansson et al., 2010) och fytosteroler (Klingberg et al., 2013) har också validerats mot 24-timmars kostintervjuer.
Den uppdaterade versionen av kostenkäten, FFQ2020, har validerats mot 4 - 6 kostregistreringar (Wennberg et al., 2024). En jämförelse har även gjorts mellan intag enligt FFQ2020 och intag enligt den tidigare använda kostenkäten (Winkvist et al., 2024. Results from comparisons of new digital FFQ2020 vs older FFQ66, previously in paper version but in the comparison also used in digital version (n=49)).
Referenser
Johansson I, Hallmans G, Ericsson S, Hagman U, Bruce Å, Wikman Å, Kaaks R, Riboli R. Evaluation of the accuracy of a dietary questionnaire aimed for the Västerbotten study. Scand J Nutr1994;38:50-55
