I DietVIP och DietMON samlas kostinformation in med hjälp av en validerad, semi-kvantitativ, kostenkät. I DietVIP ingår data från och med 1985 och i DietMON ingår data från 1986, 1990, 1994, 1999, 2004, 2009 och 2014. För insamling av kostdata i MONICA-studien 2022 användes den reviderade versionen av kostenkäten, FFQ2020.
Kostenkäten är sedan 1992 optiskt läsbar, och merparten av de enkäter som samlats in mellan 1985-1992 har förts in manuellt.
Deltagarna i Västerbottens hälsoundersökning och MONICA-studien har fyllt i en semi-kvantitativ kostenkät bestående av tre huvudsektioner:
- Vanligaste portionsstorlek: Anges för tre separata livsmedelsgrupper (potatis/ris/makaroner; kött/fisk och grönsaker) med hjälp av fotoillustrationer på fyra olika portionsstorlekar enligt nedanstående figur.
- Intagsfrekvens: Rapporteras utifrån en niogradig skala från aldrig, någon gång per år, 1-3 ggr/månad, 1 gång/vecka, 2-3 ggr/vecka, 4-6 ggr/vecka, 1 gång/dag, 2-3 ggr/dag till >4 ggr/dag.
- Kosttillskott: Forskningspersonen kan indikera intag av multivitaminer, multimineraler, järn och selen under de senast 14 dagarna respektive senaste året.
Viss övergripande information inhämtas även kring speciella kost- samt måltidsvanor.
Förutom information om intagsfrekvenser av enstaka livsmedel och livsmedelsgrupper, finns även skattade energi- och näringsintag. Energi- och näringsintag beräknas genom att intagsfrekvensen (ggr/dag) multipliceras med energi- och näringsinnehåll för respektive livsmedel enligt Livsmedelsverkets databas (Bergström et al., 1991) enligt köns- och åldersstandardiserade portionsstorlekar (Johansson et al., 2002).
Valideringsstudier i samband med kostenkäten
Fram till senare halvan av 1990-talet använde både Västerbottens hälsoundersökning och MONICA-studien den ursprungliga kostenkäten, med frågor om konsumtion av 84 olika livsmedel. Därefter har några versioner av en reducerad variant (64-66 olika livsmedel), varav alla är optiskt läsbara, använts inom Västerbottens hälsoundersökning. Inom MONICA-studien har den ursprungliga varianten använts med undantag för screeningen som genomfördes 1990, då en kortare variant med 49 frågor användes. Ekonomiska orsaker ligger bakom reduktionerna. I alla varianter är skalan för intagsfrekvenser och sektioner av livsmedelsfrågor och livsmedelskombinationer identiska. I MONICA-studien 2022 användes den uppdaterade versionen av kostenkäten, FFQ2020.
I ett första steg utreddes hur många kostenkäter av de två huvudgrupperna, d.v.s. den längre (84 livsmedel) respektive den kortare (64-66 livsmedel), samt övriga varianter som använts. De olika enkätvarianterna jämfördes för att se om någon eventuellt behövde exkluderas. Kriterier för exkludering av enkätvariant var (i) icke hanterbar avvikelse i frekvensalternativ, (ii) information kring portionsstorlek saknas, eller (iii) livsmedelsfrågorna skiljer sig på ett icke hanterbart sätt. Utifrån dessa kriterier inkluderades följande enkätvarianter i NSDD:
Forskare kan från DietVIP begära ut en datafil som enbart innehåller forskningspersoner som svarat på den längre enkäten, enbart en datafil med forskningspersoner som enbart svarat på den kortare enkäten, eller en fil med sammanslagna data, d.v.s. som skapats med samtliga forskningspersoner där omkodningar gjorts för att harmonisera svarsalternativen från de olika enkätversionerna. Det är därför viktigt att känna till de antaganden som gjorts när de längre och kortare enkäterna slagits samman till en gemensam fil. Läs därför noga sektionen 'Viktigt att ta i beaktande innan man börjar arbeta med data från NSDD' nedan innan du börjar analysera data!
Forskare kan från DietMON begära ut data från de sju olika screening-tillfällena (1986, 1990, 1994, 1999, 2004, 2009, och 2014), eller en samlad datafil. Observera att kostenkäten i MONICA-screeningen genomförd 1990 endast består av 49 frågor och inga näringsvärden har beräknats. Kostdata från MO2022 samlades in med FFQ2020 och kan begäras ut men har ännu inte harmoniserats med kostdata insamlat med tidigare kostenkäter.
Dessutom kan kostdata för nästade fall-kontrollstudier inom NSDD begäras ut. Dessa innehåller oftast kostdata insamlade med alla typer av enkäter, vilket måste beaktas vid fall-kontroll matchningar.
OBS! Om ytterligare information kring forskningspersonerna efterfrågas utöver de data som finns i variabellistan för NSDD skall anhållan göras till Ulrika Morris, Avdelningen för biobanks- och registerstöd, för de forskningspersoner som kommer från Västerbottens hälsoundersökning, respektive projektansvarig inom MONICA-studien (kontaktuppgifter kan fås av Ulrika Morris).
I de datafiler som lämnas ut till forskare har inga forskningspersoner exkluderats p.g.a. bristfälliga svar. Dock har bristfälliga svar undersökts i materialet och sammanställts i färdiga variabler som kan användas om man vill exkludera forskningspersoner med mycket bristfälliga svar och/eller biologiskt orimliga värden.
Vissa korrigeringar av bristfälliga svar har gjorts. Om svar saknas eller är oläsligt inom sektioner med likartade livsmedel så imputeras ett svar för antal intag per dag (da och dat-variablerna) genom att ta i beaktande övriga svar inom den sektionen, t.ex. om en forskningsperson markerat högt intag av matfettet Bregott, men informationen för låg-fett margarin, smör eller vanligt margarin saknas, så sätts dessa till "aldrig" under antagandet att forskningspersonen har en preferens för en viss variant inom livsmedelsgruppen. De livsmedelsgrupper detta gäller finns redovisade i variabellistan. Inga andra typer av imputeringar är utförda i grundfrekvenserna.
I samband med den initiala bearbetningen av en forskningspersons kostenkät kodas den uppgivna intagsfrekvensen för varje livsmedel om till intag per dag. Om intagsfrekvens för ett livsmedel saknas i samband med omkodningen imputeras ett svar utifrån medianintaget baserat på kön och 10-års åldersgrupp. Om forskaren avser använda de omkodade dagsfrekvenserna måste han/hon ta detta i beaktande och ta ställning till huruvida individer eventuellt bör exkluderas (se nästa stycke).
För att markera för forskaren de forskningspersoner som eventuellt bör exkluderas p.g.a. bristfällig information har variabeln "exclude" skapats. Denna är kodad 0 om allt är korrekt och individen skall behållas i datafilen; 1 om intagsfrekvens saknas på mer än 10% av livsmedelsfrågorna; och 2 om någon indikering av portionsstorlek saknas så att intag av näringsämnen/dag inte kan beräknas. Forskningspersoner som saknar information på båda dessa uppgifter kodas "exclude"=1. Denna variabel kan användas av forskare för att exkludera eventuella observationer baserat på den aktuella frågeställningen.
Vidare bör forskaren ta ställning till om forskningspersoner som har indikerat biologiskt orimliga intag per dag av energi och/eller särskilda näringsämnen skall identifieras och exkluderas. Till stöd har variabel "FIL" (food intake level=skattat energiintag/basalmetabolism) skapats. Det är upp till forskaren att utifrån aktuell frågeställning själv ta ställning till lämpliga gränsvärden för cut-off. Vissa har valt att ta bort högsta och lägsta 1% och andra ett "FIL" värde under 5:e lägsta percentilen och över högsta 2,5:e percentilen baserat på fördelningen i populationen.
Ett antal forskningspersoner inom NSDD har deltagit i Västerbottens hälsoundersökning respektive MONICA-studien vid flera tillfällen. Variabeln "besok" är kodad 1=första besökstillfället, 2=andra besökstillfället, 3=tredje, 4=fjärde besökstillfället. OBS! Notera vad som är individspecifik id respektive besöksspecifikt id i variabellistan.
Bergström L, Kylberg E, Hagman U, Eriksson H, Bruce Å. The food composition data base system (KOST-systemet)—its use for nutrient values. Vår Föda 1991;43:439-47.
Eriksson M, Stegmayr B, Lundberg V. MONICA quality assessments. Scand J Publ Hlth 2003;31(Suppl 61):25-30.
Hallmans G, Ågren Å, Johansson G, Johansson A, Stegmayr B, Jansson J-H, Lindahl B, Rolandsson O, Söderberg S, Nilsson M, Johansson I, Weinehall L. Cardiovascular disease and diabetes in the Northern Sweden Health and Disease Study Cohort—evaluation of risk factors and their interactions. Scand J Publ Hlth 2003;31(Suppl 61):18-24.
Johansson G, Wikman Å, Åhrén A-M, Hallmans G, Johansson I. Underreporting of energy intake in repeated 24-hour recalls related to gender, age, weight status, day of interview, educational level, reported food intake, smoking status and area of living. Publ Hlth Nutr 2001;4(4):919-927.
Johansson I, Hallmans G, Wikman Å, Biessy C, Riboli E, Kaaks R. Validation and calibration of food-frequency questionnaire measurements in the Northern Sweden Health and Disease cohort. Publ Hlth Nutr 2002;5(3):487-496.
Johansson I, Hallmans G, Ericsson S, Hagman U, Bruce Å, Wikman Å, Kaaks R, Riboli R. Evaluation of the accuracy of a dietary questionnaire aimed for the Västerbotten study. Scand J Nutr 38:50-55, 1994.
Lindahl B, Stegmayr B, Johansson I, Weinehall L, Hallmans G. Trends in lifestyle 1986-99 in a 25- to –64-year-old population of the Northern Sweden MONICA project. Scand J Publ Hlth 2003;31(Suppl 61):31-37.
Stegmayr B, Lundberg V, Asplund K. The events registration and survey procedures in the Northern Sweden MONICA Project. Scand J Publ Hlth 2003;31(Suppl 61):9-17.
Weinehall L. The emerging epidemic of cardiovascular disease. History and background of the Northern Sweden initiative on cardiovascular disease. Scand J Publ Hlth 2003;31(Suppl 61):5-8.
Weinehall L, Hallgren C-G, Westman G, Janlert U, Wall S. Reduction of selection bias in primary prevention of cardiovascular disease through involvement of primary health care. Scand J Prim Hlth Care 1998;16:171-176.
Wennberg M, Vessby B, Johansson I. Evaluation of relative intake of fatty acids according to the Northern Sweden FFQ with fatty acid levels in erythrocyte membranes as biomarkers. Public Health Nutr. 2009,15:1-8.
Winkvist, A, Hörnell, A, Hallmans G, Lindahl B, Weinehall L, Johansson I. More distinct food intake patterns among women than men in northern Sweden: a population-based survey. Nutr J 2009 Nutr J. 2009, ;8:12-17.
Wennberg M, Kastenbom L, Eriksson L, Winkvist A, Johansson I. Validation of a digital food frequency questionnaire for the Northern Sweden Diet Database. Nutr J. 2024, ;23(1):83