Bläddra för att se alla projekt från 2021 års 'Hot Team'-kurs, där eleverna utmanades att designa för människor och icke-människor i stadsrummet.
Bild:Jens PerssonAtt sudda ut gränserna mellan människa och natur
Den mäktiga Umeälven, vars livgivande kraft en gång födde (och namngav) vår stad, inspirerade en grupp studenter att ge sig ut på en designresa med naturen, inte människan, som den huvudsakliga mottagaren.
Under det årliga 'Hot Team'-projektet, där BFA-tvåor och BFA-treor tar över projektstudion i ett kaos av kreativitet, ställdes en fråga till de deltagande studenterna: Tänk om både människor och icke-människor uppmärksammades i det urbana utrymmet?
Historiskt sett har design främst påverkat slutdelen av en produkts resa. Idag måste designers allt oftare navigera mellan flera intressenter och användare samtidigt som de skapar mångfacetterade upplevelseresor, inte sällan med ett digitalt eller kollaborativt element. Den ökande komplexiteten i arbetsbeskrivningen gör att designers alltmer påverkar hur våra samhällen formas, och med det inflytandet följer ansvar.
Monica Lindh Karlsson, kursansvarig lektor, ledde projektet.
BildUmeå Institute of DesignDesign har kraften att föra samman olika synsätt till en dialog som kan stödja olika röster i samhället
Monica Lindh Karlsson, kursansvarig lektor
"Genom samarbetsprocesser har designers möjlighet att öppna upp ett politiskt utrymme för att hantera verkligt komplexa frågor. Ett sådant exempel är den kritiska demonteringen av koncept som 'människa' och 'icke-människa' i det publika utrymmet, säger Monica Lindh Karlsson, universitetslektor i industridesign på Designhögskolan vid Umeå universitet.
Årets 'Hot Team'-projekt gav studenterna möjligheten att utforska stadsrummet genom just alternativa perspektiv, med slutmålet att skapa en upplevelse där både människor och icke-människor kan samexistera som jämlikar. De resulterande designkoncepten uppvisade ett brett spektrum av visioner från de sex deltagande designteamen.
Designprocessen inleddes med att studenterna hämtade inspiration från seminarier, observationer på plats, intervjuer och research. De första konceptuella embryona testades sedan i ett labyrintliknande landskap av asymmetriska bås i Designhögskolans projektstudio, där varje team konstruerat sitt eget improviserade designkontor. Genom flera designsprintar, där eleverna byggde och testade en rad prototyper, började de slutgiltiga koncepten växa fram.
Ett ansikte åt överkonsumtion
Linn Thomessen (BFA3) tycker att Hot Team-kursen, genom främjandet av möten mellan olika perspektiv och designmetoder, ledde till en kreativ process präglad av kompromisser.
Jag tror att det bidrar till ytterligare en nivå av designkvalitet, att kunna se och designa med avstamp i olika perspektiv och värdesystem
Linn Thommesen, student kandidatprogrammet i industridesign
"Denna designprocess var inte tydlig och förutsägbar. Kontrasterande perspektiv fick lösas inom teamet genom förståelse och dialog. Personligen har jag lärt mig att reflektera och bättre förstå grupparbetets dynamik, vilket gör att jag utvecklat nya metoder för att designa tillsammans. Det var också inspirerande att ha gruppmedlemmar med olika bakgrund. Jag tror att det bidrar till ytterligare en nivå av designkvalitet, att kunna se och designa med avstamp i olika perspektiv och värdesystem", säger Linn Thommesen.
Linn Thommesen (till höger) tillsammans med sitt designteam i Designhögskolans Projektstudio.
BildJens PerssonHennes designteams koncept skapades i kölvattnet av det senaste globala toppmötet om klimatförändringar. Genom att föreslå en interaktiv installation i Umeås centrum, i anslutning till stadens stora shoppinggata vid Rådhustorget, ville de belysa det växande ekologiska fotavtrycket som orsakas av ohämmade konsumtionsmönster.
"Detta är en global fråga. Vi lever i ett linjärt system där föremål produceras, används och slängs, vilket genererar enorma mängder avfall. Sverige är ett av de största konsumtionsländerna i världen på individnivå och även om människor är medvetna om detta problem har långt ifrån alla anpassat sig till en mer cirkulär livsstil".
En interaktiv installation för att visa på samhällets överkonsumtion.
BildUmeå Institute of DesignInstallationen, porträtterad som en levande varelse, hoppas kunna inbjuda till reflektion över Umeåbornas kollektiva konsumtionsvanor. "Bubblorna" expanderar i samband med den totala månatliga konsumtionen för stadens invånare, och minskar igen i början av varje månad. För att främja interaktivitet och spontana diskussioner om hållbarhet har installationen designats för att fungera som en mötesplats där människor kan samlas och umgås.
"Hon som ryter" - Medborgarna återknyter till sin flod
Ett annat designteam riktade sitt fokus mot Umeås födelse med målet att återskapa medborgarnas relation med Umeälven som rinner genom staden. En gång i tiden var älven en central del av stadens liv, idag är den ofta försummad och tjänar inget uppenbart syfte för många av dess invånare. En tunnel under vattenytan, som förbinder två viktiga stadsdelar i Umeå, är tänkt att återuppväcka medborgarnas relation till älven.
Ume, som är flodens riktiga namn, betyder rytande vattenmassa
Mika Sinclair, student kandidatprogrammet i industridesign
"Ume, som är flodens riktiga namn, betyder 'rytande vattenmassa'. Historiskt har floden också varit en hon, så man skulle kunna hävda att namnet Ume betyder 'hon som ryter'. Under detta projekt insåg vi att genom Umeås historia har älven varit ett viktigt stadsrum och vi såg detta projekt som en möjlighet att utforska hur vi kan återställa dess status och betydelse för Umeåborna", säger Mika Sinclair, en del av studentdesignteamet bakom tunnelprojektet under Umeälven.
UMA förvandlar pendlarupplevelsen till ett rum för reflektion och uppskattning för Umeås äldsta medborgare.
BildUmeå Institute of DesignDesignteamets förslag bygger på en tunnel som går under Umeälven och förbinder centrala Umeå med stadsdelen Teg. Öppningen av tunneln förvandlas till en uppvärmd sittplats på båda sidor av floden där människor kan utforska det marina livet under flodens yta. Sittdelen har formen av en böjd trappa, kallad "Laxtrappan".
"Under byggandet av tunneln kommer en omfattande rening av floden att genomföras för att återställa dess beboelighet för växtlighet och djur. Skräp och avfall som samlas under rensningen kommer att placeras i ett galleri längs tunnelns för att påminna om farorna med mänsklig miljöförstöring ", säger Mika Sinclair.
"Genom att visa på motsättningen mellan den återställda floden och avfallet i galleriet hoppas vi kunna förvandla den dagliga pendlingsupplevelsen till en plats för reflektion och uppskattning för Umeås äldsta medborgare."