Gösta Skoglund föddes i Hudiksvall den 29 april 1903 och var en av de drivande bakom bildandet av Umeå Universitet. Efter folkskollärarexamen 1925 flyttade Skoglund till Umeå där han blev ordinarie lärare 1927. Till politiken värvades Skoglund 1938 då han blev landstingsman i Västerbotten och senare riksdagsledamot av andra kammaren mellan 1940 och 1970. Skoglund utsågs 1957 till kommunikationsminister i regeringen Erlander, vilket han förblev till 1965 då han efterträddes av Olof Palme. Skoglund var också ledamot av Nordiska rådet.
Skoglund bidrog under sin tid i Kommunikationsdepartementet i högsta grad till att utveckla vägnätet, framför allt i Norrland. Arlanda byggdes och det regionala flygplatsnätet etablerades. Skoglund verkade för att Umeå lasarett – numera Norrlands universitetssjukhus – fick status som regionsjukhus och för att ha drivit igenom grundandet av Umeå universitet. Skoglund utsågs redan 1958 – innan universitetets formella invigning 1965 – till hedersdoktor vid odontologisk fakultet, och 1972 till hedersdoktor vid medicinska fakulteten. I samband med Skoglunds 80-årsdag 1983 inrättades en fond till hans minne vid Centrum för regionalvetenskap (CERUM), och 1985 erhöll Skoglund Umeå universitets förtjänstmedalj. Skoglund finns avbildad på en byst i centralentrén till Norrlands universitetssjukhus. Gösta Skoglund fick 1982 en väg vid universitetsområdet i Umeå uppkallad efter sig, Gösta Skoglunds väg.
