Honungsbin utgör visserligen bara en liten bråkdel av alla pollinerande insekter i naturen, men de har varit viktiga för människan och har därmed odlats i tusentals år.
Honungsbi på blomma. Genrebild från Mostphotos.
BildMostphotosDe första pollinerande insekterna utvecklades parallellt med uppkomsten av avancerade växter, vilket i sin tur har bidragit mycket till dagens biologiska mångfald.
Honungsbin är viktiga för människan och har odlats i tusentals år. Tyvärr har civilisationens framfart skadat binäringen på flera olika sätt, till exempel genom miljögifter, monokulturellt landskap, klimatförändringar, massförflyttningar av olika växt- och djurarter och olika sjukdomar.
I dag består Sveriges bisamhällen av framför allt importerade biraser. Detta påbörjades för flera decennier sedan och har förmodligen bidragit till att den ursprungliga birasen i mellersta och norra Europa – det nordiska biet, Apis mellifera mellifera – har förträngts. Meningarna går isär bland biodlarna om vad som är etiskt rätt att göra i detta fall – men allt fler börjar inse att det är åtminstone inte oetiskt att försöka återetablera det ursprungliga biet åtminstone på vissa ställen i Sverige.
Just nu pågår ett EU projekt mellan Nordens Ark och ett urval universitet i Sverige (inklusive Umeå universitet) och Norge där syftet är att undersöka vilka fördelar det ursprungliga biet har i nordiskt klimat gentemot importerade biraser från sydeuropa och andra delar av världen.