Biblioteket arbetar med analyser och visualiseringar av publiceringsmönster vid Umeå universitet. Vi samarbetar också med universitetets bibliometriker för att ta fram underlag för utvärdering och medelstilldelning.
Analys av vetenskaplig kommunikation
All vetenskaplig publicering vid Umeå universitet läggs in i publikationsdatabasen DiVA.
Den metadata som genereras används bland annat för att ta fram statistik och analyser av mönster i den vetenskapliga kommunikationen vid universitetet. Vem som helst kan göra utsökningar för att hämta data från DiVA och göra egna analyser. Instruktioner för att hämta data finns i manualen "Utsökning från DiVA".
Analysresultaten är beroende av att den data som används håller god kvalitet. Biblioteket arbetar kontinuerligt med att kvalitetssäkra innehållet i DiVA, men det är också viktigt att den information som kommer in i DiVA är så korrekt som möjligt redan från början.
När vi på biblioteket arbetar med statistiska och bibliometriska analyser av vetenskaplig kommunikation använder vi ofta data från andra databaser för att komplettera eller fördjupa den data som finns i DiVA. Det kan till exempel handla om uttag av data från tjänster som Unpaywall för att få information om universitetets open access-publicering. Det kan också röra sig om uttag från andra publiceringsdatabaser för att få kompletterade information vid analyser av samarbeten, citeringsmönster och nätverk av kunskapsproduktion inom ämnesområden.
På biblioteket finns bibliometriker som samarbetar med planeringsenheten och fakultetsledningarna med att ta fram underlag för medelstilldelning, utvärderingar och årsredovisningar.
Publiceringsdata som beslutsunderlag: Norska listan och Journal impact factor
Norska listan och Journal impact factors är två vanliga redskap som används för att mäta och ranka publikationers genomslag.
Norska listan
Norska listan är ett register över vedertagna publiceringskanaler som bedömts av representanter för forskningssamfundet i Norge. I listan anges olika nivåer för publikationer:
Nivå 1: De flesta vetenskapliga publiceringskanalerna
Nivå 2: Publiceringskanaler som anses särskilt framstående (cirka 10%)
Nominering och intag av vetenskapliga publikationskanaler till nivå 1 sker löpande, medan revidering av nivå 2 sker årligen.
När forskningspublikationer utvärderas viktas publikationen utifrån vilken nivå publiceringskanalen har, så att en särskilt framstående kanal ger större utslag. Det händer att institutioner och fakulteter använder sig av Norska listan för att utvärdera sina forskares publikationer.
Det är viktigt att publikationen är knuten till ett ISSN eller ett ISBN för att viktning mot listan ska vara möjlig. Om data från DiVA används som underlag för utvärderingen behöver ISSN och ISBN vara korrekt angivna i publikationens DiVA-post.
Journal impact factor (JIF) är ett genomsnittsmått på hur många gånger en artikel i en specifik tidskrift har blivit citerad per år. En tidskrift med ett högt antal citeringar per artikel och år anses mer framstående och får tyngre vikt vid utvärderingar.
Det finns olika varianter av JIF som räknas fram på lite olika sätt. Två vanliga källor för information om tidskrifters impact factor är:
Journal Citation Reports (JCR)
Scopus Sources
JIF hos Scopus Sources räknas fram genom metoden CiteScore. Du kommer åt både Journal Citation Reports och Scopus Sources via bibliotekets e-resurser.
Metadata är data eller information om annan data eller information, ett slags beskrivning av något annat. När du registrerar en publikation i DiVA så är de uppgifter du fyller i om publikationen metadata.
Du kan se metadata för en enskild publikation när du klickar på en bok eller artikel som du har sökt fram i bibliotekets söktjänst eller i DiVA. Den "post" som öppnas innehåller bland annat information om hur du kan hitta en publikation, upphovspersoner och ämne.
Det kan finnas mer data i en databas än vad du ser när du öppnar en post i användargränssnittet. Till exempel kan information döljas av integritetsskäl.
Metadata gör att innehåll blir sökbart och möjligt att förstå på ett övergripande sätt, utan att man först behöver se originalmaterialet. Ju generösare beskrivning av materialet i metadata, desto bättre insikt i originalmaterialets innehåll, kontext och typ.
Med bibliometri avses vanligen en uppsättning metoder för att utvinna och analysera information ur bibliografisk data. Bibliografiska data är metadata som beskriver publikationer av olika slag. Bibliometri är även ett eget forskningsfält med egna tidskrifter och konferenser.
Bibliometriska metoder kan i regel delas upp i kartläggande samt utvärderande. Utvärderande metoder som till exempel citeringsanalyser och analys av publiceringskanaler (JIF) gör anspråk på att säga något om forskningens genomslag medan kartläggande metoder ofta beskriver strukturer och publiceringsmönster utan några normativa inslag.
Altmetri
Altmetri är ett relativt nytt mått på forskning som har uppkommit som ett komplement till traditionell bibliometri. Altmetri ger en mer mångsidig bild av hur forskning sprids, framförallt utanför akademin. Inom altmetri är man intresserad av att undersöka vilken samhällspåverkan forskning har fått genom att använda sig av andra källor än vetenskapliga tidskrifter. Till exempel mäts
sidvisningar och nedladdningar
tweets och andra delningar i sociala medier
citeringar på Wikipedia
citeringar i patent och policydokument
omnämnanden i nyheter.
Det är inte bara publikationer som går att spåra, utan även andra typer av forskningsresultat som är digitalt publicerade såsom forskningsdata och kod. Några exempel på tjänster som erbjuder altmetriska data är
Unpaywall är en databas som innehåller open access-artiklar. Där finns även sammanställningar av metadata om open access-publicering. Unpaywall har ett öppet API.
