Här kan du läsa om alla doktorandprojekt från Arktiska forskarskolan från deras start hösten 2022 och framåt.
Kumulativa effekter av miljöpåverkan i Arktis
Den pågående gröna omställningen för att minska utsläpp av växthusgaser och mildra klimatförändringarna har resulterat i ett ökat tryck på mark och naturresurser i norra Sverige.
Detta projekt ska bedöma konsekvenser av kumulativa miljöeffekter på lokal- och urfolkssamhällen. Utöver miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter, kommer också konsekvenser för välbefinnande och hälsa att undersökas. Forskningsfrågorna inkluderar både regionala perspektiv (fallstudier i specifika områden i norra Sverige), men också jämförelser med andra arktiska områden (t.ex. Kanada).
Institution: Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap i samarbete med Várdduo – Centrum för samisk forskning
Kontaktperson: Christian Bigler
Sista ansökningsdatum: 9 Augusti 2023 Ansökningstiden har löpt ut
Platsannons: Annonsen är inte längre tillgänglig
Barn i Arktiska Sverige under 1920- och 1930-talen: Betydelsen av uppväxtvillkor för hälsa och välbefinnande senare i livet
Enheten för ekonomisk historia söker en doktorand för ett historiedemografiskt avhandlingsprojekt om barns uppväxtvillkor i Arktiska Sverige under 1920 och 1930-talet och vilken betydelse dessa uppväxtvillkor fick för hälsa och välbefinnande senare i livet. Projektet utgår från en individdatabas baserad på en omfattande socio-medicinsk undersökning av näring, hälsa och levnadsförhållanden bland skolbarn i Norr- och Västerbotten 1929/30 (Norrlansdundersökningen).
Institution: Enheten för ekonomisk historia
Kontaktperson: Liselotte Eriksson
Sista ansökningsdatum: 1 oktober 2023 Ansökningstiden har löpt ut
Platsannons: Annonsen är inte längre tillgänglig
Arktiska och subarktiska våtmarker: En hotad resurs
Klimatförändringarnas effekter äventyrar integriteten hos våtmarker globalt (Matthiessen et al. 2022). Men i regioner som Arktis är den exakta karaktären av dessa effekter på arv och paleomiljötillgångar fortfarande dåligt förstådd. Hittills har lite eller ingen hänsyn tagits till de sätt som klimatförändringar påverkar arktiska våtmarker och de arvstillgångar som är inkapslade i dem. Detta är oroande, och det blir tydligt att det finns ett behov av forskning om de potentiella effekterna av klimat-och mänskliga inducerade förändringar i arktiska och subarktiska regioner.
Institution: Institutionen för idé- och samhällsstudier
Kontaktperson: Philip Buckland
Sista ansökningsdatum: 5 oktober 2023 Ansökningstiden har löpt ut
Platsannons: Annonsen är inte längre tillgänglig
Mätningar av stratosfäriska och mesosfäriska spårgaser och framtagning av temperaturprofiler, ozonprofiler och UV-strålning över det arktiska området
Vid IRF i Kiruna är KIrunaMikrovågsRAdiometern (KIMRA) i drift sedan 2002 för att övervaka spårgaser O3, CO och O2 i stratosfären och mesosfären dvs. i höjdintervallet mellan 20 och 80 km. Förutom långa oavbrutna tidsserier så öppnar mätningarna också för spännande forskning som har en direkt koppling till hållbarhet genom antropogena effekter på atmosfären
I detta projekt ska vi utveckla metoder för att få fram stratosfäriska temperaturprofiler, sätta detta i sammanhang med ozonvariationen och UV-strålning, samt söka lämpliga samarbeten med andra aktörer där effekten av dessa variationer kan studeras.
Institution: Institutionen för Fysik
Kontaktperson: Uwe Raffalski
Sista ansökningsdatum: 21 augusti 2023 Ansökningstiden har löpt ut
Platsannons: Annonsen är inte längre tillgänglig
Hållbar utveckling för arbete som och rekrytering av behöriga lärare i estetiska ämnen i Norra Sverige
För mindre skolor kan det vara svårt att skapa attraktiva tjänster i praktiskt-estetiska ämnen så som bild, musik och slöjd eftersom dessa ämnen har litet utrymme i timplanen och sällan fyller hela tjänster. Vi vill därför anställa en doktorand för att studera hur lärare i praktiskt-estetiska ämnen, rektorer och kommunal förvaltning (utbildningschef eller motsvarande) resonerar kring förutsättningarna för hållbar arbetsmiljö i ett urval av kommuner i Norrlands inland.
Institution: Institutionen för estetiska ämnen
Kontaktperson: Per Åke Rosvall
Sista ansökningsdatum: 14 augusti 2023 Ansökningstiden har löpt ut
Platsannons: Annonsen är inte längre tillgänglig
Kvinnliga entreprenörer i den arktiska miljön
Inom entreprenörskapsforskningen och praktiken är det välkänt att manliga entreprenörer får mer finansiering och stöd än kvinnliga entreprenörer, och man har uppmärksammat hur stödinstitutioner kan hjälpa kvinnliga entreprenörer. Vi vet dock nästan ingenting om huruvida och hur kvinnliga företagare upplever dessa problem. Målet med detta doktorandprojekt är att bygga upp denna kunskap; vi vill bygga bättre kunskap om hur kvinnliga entreprenörer på den arktiska landsbygden upplever och löser resursbegränsningar.
Institution: Handelshögskolan
Kontaktperson: Norbert Steigenberger
Sista ansökningsdatum: 29 augusti 2023 Ansökningstiden har löpt ut
Platsannons: Annonsen är inte längre tillgänglig
Samernas utbildningscentrum - Samisk identitet på 2000-talet
Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk har i uppdrag att bevara, utveckla och föra vidare samiska traditioner, samisk kultur och samiska näringar samt vara en kulturell mötesplats där samisk identitet och samhörighet stärks.
Projektet undersöker hur olika aktörer (styrelseledamöter, rektorer, lärare och elever) ser på skolans uppdrag och verksamhet. Vilka uppfattningar framträder om samisk identitet i förhållande till traditionell samisk kultur, skolans kursutbud och frågor om hållbarhet? Undersökningen bygger huvudsakligen på intervjuer med ett urval av skolans aktörer under de senaste två decennierna. Genom analys av skriftligt material undersöker projektet även hur skolans officiella policy har formats och uttryckts under samma tid.
Institution: Institutionen för idé- och samhällsstudier
Kontaktperson: Daniel Lindmark
Platsannons: Ansökningstiden har löpt ut
Språklig hållbarhet i norr. Språkplanering och språkpolicy avseende samiska och meänkieli (två doktorandtjänster)
För de nationella minoritetsspråken samiska och meänkieli har Umeå universitet har ett nationellt uppdrag att bedriva utbildning och utvecklingsarbete samt att bidra till arbetet med språkrevitalisering. Dessa verksamheter utförs vid Institutionen för språkstudier, en bred språkinstitution med omfattande utbildnings- och forskningsverksamhet.
Nu söker vi två doktorander för att ytterligare stärka utbildning och forskning inom samiska och meänkieli. Båda doktorandtjänsterna är inriktade mot forskningsfältet språkpolitik och språkpolicy och en av dem fokuserar på samiska och en på meänkieli.
Institution: Institutionen för språkstudier
Kontaktperson: Daniel Andersson
Platsannons: Ansökningstiden har löpt ut
Mediediskurser av ett hållbart Norrland - Journalistik, platser och praktiker i omvandling
Syftet med projektet är att empiriskt studera mediediskurser av Norrland och representationer av de platser, företrädesvis städer men också glesbygder, som utpekas som centrum i återindustrialiseringen som pågår i norra Sverige och Sápmi.
Det övergripande målet är att bidra med kunskaper om medieindustrins möjligheter att vara en transformativ kraft för skapandet av mer hållbara samhällen i norr. Det traditionella homogeniserande Norrlandsbegreppet problematiseras, samtidigt som det analytiska intresset för platsers olikheter och varierande förutsättningar står i fokus.
Medielandskapets parallella transformation och journalistikens nyvunna Norrlandsintresse, med bland annat utökad representation från riksmedier, utgör viktiga studieobjekt. Lokaljournalistikens demokratiska roll i samhället belyses också.
Institution: Institutionen för kultur- och medievetenskaper
Kontaktperson: Annika Egan Sjölander
Platsannons: Ansökningstiden har löpt ut
Arktiska patogener i en föränderlig värld av reservoarer och vektorer
Vi lever i en föränderlig värld där ett varmare klimat, förändrad markanvändning och ökande gränsöverskridande trafik har stora effekter på hållbar utveckling, sjukdomsuppkomst och ekosystemhälsa.
Arktiska ekosystem är relativt artfattiga och anses särskilt känsliga för miljöförändringar, som sker i en aldrig tidigare skådad hastighet i norr. Det övergripande syftet med projektet är att inhämta ny kunskap som möjliggör att man kan upptäcka, förutsäga och kontrollera zoonotiska infektionssjukdomar som påverkar arktiska ekosystem och samhällen.
Projektet kommer att producera högkvalitativ, multidisciplinär kunskap om arktiska ekosystem och patogener i Arktis.
Institution: Institutionen för klinisk mikrobiologi
Kontakt: Magnus Evander
Platsannons: Ansökningstiden har löpt ut
Hälsoeffekter av köldexponering i arktiskt klimat med fokus på ett hållbart arbetsliv
Gemensamma kännetecken för industrimiljöer i Arktis är exponering för olika fysiska, kemiska och biologiska faktorer. Särskilt utomhusförhållanden med stora temperaturskillnader, halka, väta och dåliga ljusförhållanden utgör risker för både olycksfall och ohälsa.
Förutom att påverka hälsa så vet vi att dåliga arbetsmiljöer leder till minskad produktivitet och kvalité. Det finns idag kunskap om att exponering för kyla har en negativ inverkan på kärl- och nervfunktion i händerna, rörelseapparaten samt ökar risken för lokala förfrysningar, vilket kan ge långdragna följdverkningar. Det är dock oklart i hur stor utsträckning arbetsgivare systematiskt arbetar med att förebygga dessa risker.
Det övergripande syftet med projektet är att öka kunskapen om hur ohälsa till följd av exponering för kyla i arbetet kan förebyggas.
Institution: Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin
Kontaktperson: Jens Wahlström
Platsannons: Ansökningstiden har löpt ut
Transformation, riskifiering och geopolitik i Arktis
Doktorandprojektets syfte är att skapa ny empiri avseende politiska drivkrafter i Arktis samt att bidra till ökad förståelse av arktiska villkor genom att anknyta till internationell begreppsbildning som underlättar tvärvetenskaplig dialog.
Den tilltagande klimatkrisen och den hårdnande konkurrensen om naturresurser och säkerhet i det arktiska området utmanar etablerade samarbetsformer och globala mål för hållbar utveckling t.ex. sådana som uttrycks i Agenda 2030.
Arktis saknar ett naturligt centrum och förändringens effekter är ojämnt spridda i regionen. Utvecklingens risker bedöms på olika sätt av aktörer som influeras av skilda geopolitiska överväganden. Vilken makt har olika samhällsaktörer över utvecklingen? Finns över huvud taget förutsättningar för en hållbar agenda som inte faller sönder i ställningskrig mellan vad Ulrich Beck (1992) kallat för optimister, skeptiker och förnekare?
Institution: Statsvetenskapliga institutionen
Kontakt: Niklas Eklund
Platsannons: Ansökningstiden har löpt ut
Smak av framtiden
En effektfull förändring för att reducera vårt ekologiska fotavtryck är att äta hållbart, vilket inkluderar att äta vegetariska och närproducerade livsmedel. I Västerbotten och Norrbotten är vi berikade med en flora som erbjuder friska, vilda och söta smaker.
Björksav, kråkbär, hjortron och åkerbär är några exempel, för att inte tala om de väldigt C-vitaminrika gran- och tallbarren. Dessa ingredienser tillsammans med spannmål som lämpar sig för arktiskt klimat utgör exempel på vad närproducerade produkter kan innehålla. En förutsättning för att äta hållbart är att vi som lever i svenska Arktis lär oss att föredra arktiska smaker och närproducerade produkter.
Syftet med detta doktorandprojekt är att skapa ett sensoriskt spel riktat till barn och ungdomar (6 – 18 år) och genom en spelifierad sensorisk träningsintervention studera huruvida barn och ungdomars preferenser och sensoriska nyfikenhet kan styras mot hållbara matval.
Institution: Institutionen för kost- och måltidsvetenskap
Kontakt: Eva Palmquist
Platsannons: Ansökningstiden har löpt ut
En arktisk arbetsmarknad i förändring – Etableringen av "gröna industrier" och dess påverkan på hållbar regional utveckling
Arbetskraftens övergång till arbetsmöjligheter i nya och växande jobb är en central del av en välfungerande strukturomvandling. Trots detta har vi lite kunskap om på vilka vägar arbetskraften tar in i nya och växande jobb, vilka de stora hindren är för arbetskraftens mobilitet, och individernas villkor när de väl arbetar i nya och växande jobb.
I ljuset av denna kunskapslucka och den rådande ”gröna” nyindustrialiseringen i den svenska delen av Arktis är det ett skriande behov att systematiska analyser av kompetensförsörjningens mekanismer. Syftet med detta doktorandprojekt är därför att analysera hur de kompetensmässiga relationerna mellan krympande och växande jobb skapar möjligheter och hinder för arbetskraften och företag att hantera den nya efterfrågan på arbetskraft.
Detta är särskilt viktigt i den svenska delen av Arktis där kompetensförsörjningen redan idag är en stor utmaning för regional utveckling. Detta kommer analyseras med hjälp av både data på jobbannonser och longitudinella mikrodata.
Institution: Institutionen för geografi
Kontaktperson: Rikard Eriksson
Platsannons: Ansökningstiden har löpt ut
Hållbar gruvdrift i arktiska miljöer
Gruvindustrin spelar en viktig roll för tillgången på essentiella metaller, särskilt för den pågående gröna omställningen, men gruvdrift är också förknippat med skadliga effekter på miljön.
Flera av de aktiva, övergivna och föreslagna framtida gruvorna finns i arktiska miljöer i norra Sverige, men arktiska ekosystem är ofta känsliga för störningar och återhämtar sig långsammare. Dessutom är gruvdrift i arktiska miljöer ofta kontroversiellt ur ett samhällsperspektiv, eftersom det stör andra aktiviteter som renskötsel, turism och mänsklig rekreation.
För att tillgodose samhällets behov av metaller måste nuvarande, framtida och övergivna gruvor bli mer hållbara och vi behöver pålitliga verktyg för att utvärdera deras miljöpåverkan. Detta doktorandprojekt syftar till att utveckla ramverk och riktlinjer för hållbar gruvdrift som kan tillämpas i en större rumslig skala.
Institution: Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Kontakt: Åsa Berglund
Platsannons: Ansökningstiden har löpt ut
Vilken färg har förändringar av Arktis
Arktiska ekosystem är i förändring, både på grund av ett ändrat klimat och ändrad markanvändning, och att förstå hur dessa faktorer separat eller tillsammans orsakar dessa förändringar är avgörande för att utveckla uthålligt nyttjande och bevarande i dessa miljöer i framtiden.
Hyperspektrala sensorer kan identifiera arkeologiska lämningar, nuvarande mänsklig påverkan och vegetationsförändringar orsakade av ett varmare klimat. Vi kommer i det här projektet att utveckla bättre metoder för att identifiera dessa objekt med hjälp av hyperspektrala data från handhållna sensorer, drönare och satelliter. Dessa metoder kommer att kunna användas av forskare från olika discipliner som till exempel arkeologer och ekologer.
Institution: Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Kontaktperson: Johan Olofsson
Platsannons: Tjänsten har ännu inte annonserats ut