Marianne
Student på AIL fritidshem
Umeå universitetet har fått i uppdrag av regeringen att utveckla och bedriva arbetsintegrerad lärarutbildning. I uppdraget samarbetar Lärarhögskolan vid Umeå universitet med skolhuvudmän i regionen.
AIL
BildIllustration: Ida ÅbergArbetsintegrerad lärarutbildning gör det möjligt för antagen student att studera och arbeta parallellt under sin utbildning.
Arbetsintegrerad lärarutbildning gör det möjligt för antagen student att studera och arbeta parallellt under sin utbildning. För den som blir antagen till utbildningen finns ingen garanti om anställning. Ansökan om tjänst och tillsättning sköts och beslutas av de kommuner som väljer att teckna överenskommelse med Lärarhögskolan.
Utbildningen genomförs som nätbaserad-distansundervisning med obligatoriska fysiska träffar varje termin. De fysiska träffarna genomföras på närliggande lärnod eller på Campus.
Inom ramen för det regionala samverkansrådet är kompetensförsörjning av behöriga lärare en gemensam angelägenhet. Sedan 2018 har samtal förts om att starta arbetsintegrerad lärarutbildning. Hösten 2019 skickade Lärarhögskolan in en intresseanmälan till regering om att få bedriva och utveckla arbetsintegrerad lärarutbildning. För åren 2020 – 2026 har Lärarhögskolan vid Umeå universitet fått det regeringsuppdraget. Uppdraget genomförs i samarbete med regionens kommuner.
Lärarhögskolan vid Umeå universitetet har i regeringsuppdrag att under åren 2020–2026 utveckla och bedriva så kallad arbetsintegrerad lärarutbildning (AIL).
Det finns flera övergripande syften med denna satsning. För det första ska utbildningen vara en studieform som kan ges i hela landet, den ska vidare locka fler till lärarutbildningarna och slutligen ge studenterna erfarenhet inför det kommande yrkeslivet och öka kvaliteten i utbildningarna genom att koppling mellan teori och praktik stärks. Satsningen kan också vara ett verktyg för att möjliggöra så kallad karriärväxling. Att utveckla arbetssätt och samordningsformer som ska ingå i en varaktig struktur för arbetsintegrerad lärarutbildning är också ett mål.
Våren 2022 genomfördes en enkätundersökning för att utvärdera det inledande arbetet med uppdraget dels för att samla in erfarenheter av vad som fungerat bra och dels för att synliggöra viktiga utvecklingsområden. Enkäten skickades ut till ett hundratal personer som på olika sätt deltagit i Umeå universitets satsning på arbetsintegrerad lärarutbildning (representanter för skolhuvudmän, studenter, universitetslärare, rektorer, mentorer m.fl.). Den rapport som sammanställts med utgångspunkt i enkäten finner du i sin helhet längre ned på denna sida.
Umeå universitet är ett av elva lärosäten som tilldelats regeringsuppdraget där Högskolan i Dalarna har nationellt samordningsansvar. Inom ramen för uppdraget har Högskolan i Dalarna skapat ett nationellt nätverk för erfarenhetsutbyte kring arbetsintegrerad lärarutbildning (NEAL) där totalt femton lärosäten i Sverige är representerade.
Hösten 2021 startas den första arbetsintegrerade lärarutbildningen vid Umeå universitet. Utbildning pågår i 5 år och innehåller två sommarkurser. Utbildningen genomförs som nät-och distansbaseradundervisning. Varje termin förekommer fysiska träffar på campus vid Umeå universitet eller på den av orterna Skellefteå, Lycksele och Umeå som studenten har närmast till.
Upplägget för de som antagits och anställs till den arbetsintegrerade lärarutbildningen är, arbete på skola 50 procent och studier motsvarande 75 procent. Tre dagar per vecka är personen schemalagd hos arbetsgivaren och två dagar per vecka är avsedd för schemalagd undervisning.
Det är tio kommuner som har anställt en eller fler studenter som antagits till utbildningen. De kommuner som har anställt är Bjurholm, Dorotea, Lycksele, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Robertsfors, Umeå, Åsele och Örnsköldsvik. Lärarhögskolan har med dessa kommuner träffat en överenskommelse om det gemensamma åtagandet och ansvarsfördelningen. Överenskommelsen ska årligen följas upp och vid behov justeras.
Arbetet med antagning och rekrytering har varit två fristående processer då regelverk för att villkora antagning med en anställning saknas. Urvalsgrupperna för universitetets antagning har varit betyg och högskoleprov. Kommunerna har ägt processen och beslutet om de erbjuder en antagen student en anställning eller ej.
Kursansvariga och medverkande lärare har deltagit på kompetenshöjande insatser i syfte att utveckla kvaliteten på nät- och distansbaserade undervisning. En viktigt pedagogisk vinst med utbildningen är de möjligheter som finns för att stärka undervisningens koppling mellan teori och praktik. För de studenter som inte erbjudits anställning ordnas möjlighet till fältstudier för uppgifter där det behövs.
Länk till handboken för AIL grundlärarprogrammet åk 4-6
Hösten 2024 startar den andra omgången av Grundlärarprogrammet, fritidshem som arbetsintegrerad lärarutbildning (AIL, fritidshem) i samverkan med kommunala skolhuvudmän i Norrbotten och Västerbottens län samt Örnsköldsviks kommun. Den första omgången startade 2022
Programmen genomförs med nät- och distansbaserad undervisning där obligatoriska fysiska träffar ingår varje termin. Utbildningen ges med 75 procent studietakt vilket gör det möjligt att på fyra år nå en examen som lärare i fritidshem med ämnesfördjupning i ett praktiskt eller estetiskt ämne. De valbara ämnesfördjupningarna är idrott och hälsa eller bild. Två dagar är öronmärkta för schemalagda studier och de övriga tre är möjliga för arbete på en skola som obehörig lärare i fritidshem.
En överenskommelse är tecknad med 17 kommunala skolhuvudmän som vill anställa en eller flera studenter som antas till programmet som startar hösten 2024. Arbetet med antagning till utbildningen och anställning hos skolhuvudman genomförs som två fristående processer. De kommuner som tecknat överenskommelse om samverkan kring AIL fritidshem med antagning 2024 är; kommunerna Arvidsjaur, Boden, Jokkmokk, Luleå, Lycksele, Nordmaling, Norsjö, Piteå, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vännäs, Åsele, Örnsköldsvik, och Överkalix.
Lärarhögskolan har tillsammans med skolhuvudmännen tagit fram en Handbok riktad till de studenter som ska börja programmet.
Mer information om Grundlärarprogrammet fritidshem
Utveckling av framtidens AIL
Med utgångspunkt från regleringsbrevet och den processutvärdering som genomfördes våren 2022 pågår nu arbetet med att utveckla framtidens AIL. De tre utvecklingsområden som prioriterats är VFU inom AIL, att stärka kopplingen teori och praktik samt att utveckla AIL som blir hållbart över tid. De två projektgrupperna med företrädare från skolhuvudmän respektive Lärarhögskolan har under hösten deltagit på workshop där de tillsammans listat utmaningar och möjligheter och konkreta åtgärder att arbeta med kopplat till det tre områden.
Den 30 januari genomfördes en andra verkstad med fokus på VFU i AIL. Då deltog några studenter, rektorer, representanter från skolförvaltning och region Västerbotten samt representanter från Lärarhögskolan. Syftet var att samla in synpunkter på olika varianter av upplägg där VFU skulle integreras i skoltjänstgöringen. De som deltog fick, på varianterna som presenterades, lyfta fram möjligheter och utmaningar utifrån studenters, skolhuvudmäns och Lärarhögskolas perspektiv. Resultatet kommer användas för att planera upplägget av VFU i framtidens AIL. Önskar du mer information kontakta projektledare.
Under våren 2023 intervjuades tio rektorer med ansvar för en eller flera studenter som läser AIL inriktning fritidshem eller inriktning åk 4-6. Syftet var att inhämta och analysera rektorernas erfarenheter av AIL så att lärdomar tillvaratas för att främja studenters kvarvaro på programmet och för den fortsatta utvecklingen av AIL.
Rektorers erfarenhet av arbetsintegrerad lärarubildning
