Hur ska du rösta i EU-valet?

Det svaga intresset – vems ansvar är det?

Universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen
Roll: Prefekt

BildMattias Pettersson

DN/Ipsos visar i sin senaste undersökning att endast var sjätte väljare vet att det är val juni. Magnus Blomgren ser det som ett stort bekymmer och menar att det borde skrivas mer om EU mellan valen och att debatten och diskussionerna i Sverige kring EU-frågor är väldigt svaga. Det är dock få medier som satsar på att ha reportrar som är EU-experter vilket, enligt Magnus, leder till att viktiga EU-frågor inte lyfts till en allmän diskussion i partierna i Sverige. Forskningen visar att partierna i Sverige inte konkurrerar om EU-politiken.

– När partierna inte konkurrerar om EU-politiken, Utan tvärtom (…) man sätter sig i sina kammare och diskuterar och kommer överens i väldigt hög utsträckning om EU-politiken. Så det blir aldrig någon egentlig debatt. Då är det klart att det är jättesvårt för väljaren då att helt plötsligt förväntas förstå hur man ska göra och ens att det är ett val.

Det är dock svårt att lyfta fram en enskild part som ansvarig för det svaga intresset.

­– Det finns en tendens att politiker skyller på media och media skyller på politiker. Och vi som akademi sitter någonstans emellan, säger Magnus.

Han menar att EU som politiskt system inte är klart och att det är något som är i vår vardag och skapas varje dag och att man i forskningen kan bidra till att förstå problemen. För att om forskningen visar på att det finns problem betyder det att demokratin inte funkar bra.

– Om vi inte ser till att det europeiska politiska systemet har en stark politisk legitimitet. Så kommer det till slut att bita en i svansen, menar Magnus.

– Jag tror många går med bilden i Sverige, att EU-politik, det är mer bara en byråkrati. Det är inte politik på det här sättet, att partier som sliter och drar, att det spelar roll vad de gör, utan att det är något annat, säger Magnus Blomgren.

Umeås specialitet: länken mellan det nationella och EU

Magnus var tidig med att intressera sig för EU-frågor. Först utifrån ett eget politiskt engagemang i det som kallades 2000-gruppen, en grupp på vänsterkanten som diskuterade framtidsfrågor och där fanns EU-frågan med. Under studietiden följde detta intresse med och C-uppsatsen handlade om riksdagens sätt att arbeta med EU-frågan. Handledare på uppsatsen var Torbjörn Bergman, professor i statsvetenskap, och det var väl där som deras samarbete började.

Torbjörn Bergman leder forskningsprofilgruppen RepDem (Den representativa demokratin - politiska institutioner och partier i Sverige och Europa) som Magnus Blomgren också tillhör. Deras forskning specialiserar sig i det som är länken mellan det nationella och EU.

– Mycket av den forskning vi har bedrivit här och som jag själv har ägnat mig åt har ju handlat om att försöka förstå när länken mellan det nationella och EU inte är något bra. När den inte funkar bra, säger Magnus.

Studenternas största aha-upplevelsen

Magnus har undervisat flera olika studentgrupper i EU under alla år och det är väldigt olika hur förkunskaperna är, men det som ofta är en gemensam aha-upplevelse för många är att EU har så stor betydelse.

– Jag tror många går med bilden i Sverige, att EU-politik, det är mer bara en byråkrati. Det är inte politik på det här sättet, att partier som sliter och drar, att det spelar roll vad de gör, utan att det är något annat.

Det är också många studenter som genom åren upptäckt att EU är spännande och fått insikten om att det är där det händer.

– Nämen, för fan, det är ju där det händer, det är ju där klimatpolitik bestäms, och så vidare, säger Magnus.