Läsa på universitet – så funkar det

Skillnad mellan gymnasiet och universitetet

Mer frihet och eget ansvar

När du läser på universitet har du själv ett stort ansvar för hur och vad du lär dig. Det är nog den största skillnaden. Det hänger mycket på att du själv är aktiv och tar ansvar för din inlärning men samtidigt har du större frihet att själv planera och bestämma när, var och hur du vill studera. Till hjälp har du en lärplattform där du hittar ditt schema, studieguider, dina uppgifter och där du kan kommunicera med lärare.

Designa din egen utbildning

Om du inte hittar det program du vill gå kan du välja de kurser som lockar just dig. Med fristående kurser kan du bygga din egen unika utbildning och få examen antingen på grund- eller avancerad nivå. Det är stor valfrihet och du kan profilera din utbildning. Planera gärna din utbildning med en studievägledare.

Tips om du vill bygga din egen utbildning

Du behöver plugga lite mer

Beroende på vad du studerar kan ditt schema ibland bara innehålla några få föreläsningar på en vecka, men då förväntas du studera själv den övriga tiden. Om du läser en utbildning heltid på universitetet så är det ungefär 40 timmar i veckan på studier, alltså både undervisning och plugg.

Det går att göra omtentor

Ibland kör det ihop sig, det gäller alla. Om du inte skulle klara en hemuppgift eller tenta finns det oftast möjlighet att göra omtentor på de flesta program eller kurser. Det är något som kan kännas skönt att känna till.

Läsa mer kurslitteratur

När du studerar på universitet fördjupar du dig mer, och du kommer att läsa betydligt mer kurslitteratur än på gymnasiet. Men universitetsutbildning handlar inte bara om att lära sig faktakunskaper. Du får också träna på att lösa problem och göra självständiga och kritiska bedömningar under till exempel grupparbeten, seminarier, uppsatser eller laborationer.

Hinner man något annat än att plugga?

Hur är det att läsa på universitetet jämfört med gymnasiet, är många kurser på engelska och hur mycket måste man plugga för att klara sig? Raman Ali som pluggar till civilingenjör svarar.

Hur hänger en universitetsutbildning ihop?

Många av de termer och begrepp som används när du ska söka till universitetet kan vara nya för dig. Några av begreppen för att förstå hur en universitetsutbildning hänger ihop är kurs, behörighet, studietakt och högskolepoäng (hp) och examen.

All utbildning bygger på kurser

En kurs är den minsta delen i en utbildning. All utbildning du läser vid ett universitet eller en högskola bygger på kurser. Vissa kurser är bara några veckor långa medan andra sträcker sig över ett helt år. Det som ger dig en examen är flera kurser sammansatta efter speciella regler. Hur kurserna sätts ihop och hur du når din examen väljer du.

Du kan välja att antingen läsa ett färdigt paket av kurser, det vill säga ett program, eller själv bygga din utbildning med olika fristående kurser.

Högskolepoäng

Hur lång din kurs eller program är anges i högskolepoäng (hp). Högskolepoäng är ett sätt att mäta hur lång och omfattande en utbildning är. En hel termin med heltidsstudier är 30 högskolepoäng. Terminen är uppdelad i fyra perioder och kurserna kan vara 7,5, 15 eller 30 högskolepoäng.

• 1,5 högskolepoäng är 1 veckas heltidsstudier (40 timmar).
• 30 högskolepoäng är 20 veckors heltidsstudier, som är en termin.

Studietakt

Kurser och program kan ha olika studietakt. Studietakt betyder hur intensiv utbildningen är, om den är på heltid eller deltid. Heltid kallas också helfart. Vanliga former av deltid är 75%, 50% (halvfart), och 25% (kvartsfart). Studietakten påverkar alltså hur många högskolepoäng du läser per vecka.

Helfart

För en utbildning på helfart är det tänkt att du ska lägga ca cirka 40 timmar i veckan på studierna. Det kan exempel vara schemalagd undervisning, grupparbeten och egna studier. En veckas helfartsstudier ger 1,5 högskolepoäng under och en termin ger 30 högskolepoäng om du klarar kursernas alla moment.

Halvfart

För en utbildning på halvfart innebär att bör kunna lägga runt 20 timmar i veckan på studier. Det tar alltså dubbelt så lång tid att läsa en kurs på halvfart som det tar att läsa samma kurs på helfart. En termin med studier på halvfart ger 15 högskolepoäng om du klarar alla moment.

Kvartsfart

För en kurs på kvartsfart får du räkna med att lägga runt 10 timmar i veckan på studierna. En termins studier på kvartsfart ger 7,5 högskolepoäng om du klarar alla moment.

Utbildningsnivå

Kurser och program är indelade i tre utbildningsnivåer – förutbildningsnivå, grundnivå, avancerad nivå. Nivåerna bygger på varandra och visar vilken typ av förkunskaper utbildningen kräver, det vill säga vad du behöver för att få börja på kursen eller programmet.

• Till förutbildningsnivån kan du söka direkt från gymnasiet.
• Om du inte har läst något på universitet eller högskola tidigare kan du välja utbildningar på både grundnivå eller förutbildningsnivå. Du behöver ha den behörighet som krävs för den utbildning du vill söka till.
• Utbildningar på avancerad nivå är för dig som redan har studerat på universitetet eller högskolan.

Jag vill veta mer om utbildningsnivåer 

Behörighet

Behörighet är de förkunskaper du måste ha för att få läsa en viss utbildning och för att kunna klara av den.

För alla utbildningar behöver du det som kallas grundläggande behörighet och till många utbildningar behöver du även särskild behörighet, till exempel en viss kurs. Den grundläggande behörigheten är samma oavsett vilken utbildning du väljer. Vilka förkunskaper du behöver ha när det också krävs särskild behörighet beror på vilken utbildning du vill läsa och på vilken utbildningsnivå.

Jag vill veta mer om behörighet och förkunskaper 

Din examen

Vilka kurser du har läst, på vilken utbildningsnivå och hur många högskolepoäng du har avgör vilken examen du kan ansöka om. Din examen är ditt bevis på att du har klarat av ett visst antal högskolepoäng och läst ett ämne till en viss nivå.

En examen består av slutförda kurser och för att få en examen måste du uppfylla vissa krav, så kallade examenskrav. Det går att läsa både hela program och fristående kurser för att få en examen. Om du bygger din examen på kurser är den lika mycket värd som om du tar examen efter att du har läst ett program.

Jag vill veta mer om hur det funkar med examen

Hur förbereder jag mig inför en tenta?

Hur ska man förbereda sig inför en tenta, hur gör jag om jag valt fel utbildning och hur vet jag vilken utbildning som passar mig? Karin Rehult som pluggar till dietist svarar.

Så går undervisningen till

Hur undervisningen ser ut och hur mycket schemalagd undervisning du har beror på vilken utbildning du läser. På vissa kurser kan det handla om några timmar i veckan medan andra kan ha största delen av veckan schemalagd. Undervisning med lärare kan se ut på många olika sätt, allt från föreläsningar i stora grupper till enskild handledning.

Föreläsning

Föreläsningar är det man oftast förknippar med att läsa på universitet. De fungerar i princip som en lektion där en lärare föreläser om sitt ämne för en grupp studenter. Hur stor gruppen är kan variera. Vissa föreläsningar sker i aula med kanske 200 studenter, andra hålls i vanliga klassrum med färre studenter. Läraren tar upp det som är viktigt och sådant som inte finns med i litteraturen. Du kan ställa frågor, men det viktigaste är ofta att lyssna och ta bra anteckningar.

Seminarier

Det finns olika typer av seminarier men gemensamt är att du som student själv är aktiv. Under ett seminarium träffas en grupp studenter och en lärare för att diskutera ett visst ämne. Ofta har man seminarier när arbeten och uppsatser ska presenteras. Ibland kan någon student få uppdraget att vara opponent och kritiskt granska och ge feedback på någon annans resultat och presentation. Seminarier är oftast obligatoriska att vara med på.

Laborationer

En mer experimentell uppgift delas ut, antingen till en mindre grupp eller till dig enskilt. Det finns lärare med för handledning under laborationer, men du eller din grupp ska själva klara av uppgiften och sedan redovisa den, oftast skriftligt. Laborationer är oftast obligatoriska att vara med på.

Grupparbeten

Du arbetar i en mindre grupp kring en frågeställning eller särskild uppgift. En lärare finns ofta till hands för handledning, men du och din grupp ska själva klara av uppgiften. Uppgiften ska redovisas skriftligt och/eller muntligt. Grupparbeten är oftast obligatoriska att vara med i.

Handledning

Handledning kan du få inför arbete med uppsatser, redovisningar och andra lite mer omfattande moment. Med handledaren kan du diskutera upplägg, planering och frågeställningar för ditt arbete.

Examination

Alla kurser du läser avslutas med någon form av examination. En examination är när din lärare testar dina kunskaper genom en uppgift eller tenta, och sedan betygsätter den. Vanligast är nog en skriftlig salstenta eller muntlig tentamen, men det finns även andra former.

Salstenta, hemtenta eller muntlig tenta

En salstentamen är ett skriftligt prov på tid. Uppgifterna varierar med ämnet. De kan vara rena faktafrågor, utredande uppgifter där du ska resonera kring en fråga eller ett problem som ska lösas.

Hemtentamen är som det låter, ett skriftligt prov som du gör hemma och sedan lämnar in. Uppgifterna i en hemtentamen kräver oftast att du resonerar kring en fråga. Du ska använda dig av den litteratur som ingår i kursen, men du får också använda andra källor.

En muntlig tentamen innebär att du själv eller tillsammans med andra träffar din lärare och diskuterar ämnet som ska examineras. Diskussionen brukar ta några timmar. Läraren kan kräva svar på faktafrågor eller vilja att du resonerar kring något.

Laboration

Under en laboration ska du genomföra och klara av en eller flera praktiska uppgifter. Laborationer kräver nästan alltid att du även skriver en rapport där du beskriver hur du gått till väga och vilket resultat du fått. Laborationer kan även vara grupparbeten.

Grupparbete

Du och dina kursare delas in i grupper, och får en eller flera uppgifter att lösa gemensamt. Betygen sätts individuellt.

Uppsats eller examensarbete

En uppsats är ofta ett ganska stort arbete som ibland kan ta en hel termin att skriva. En uppsats är en undersökning som du själv genomför. Du formulerar frågeställningar, väljer undersökningsmetod, söker litteratur och skriver ner dina resultat. Att ha skrivit en uppsats på en viss nivå är även ett krav för att få ut en viss examen. En sådan uppsats kan även kallas examensarbete.

Du har alltid en handledare när du skriver uppsats. Handledaren hjälper till med råd och synpunkter på resonemang och undersökningsmetoder. När en uppsats är klar ska du försvara den. Det gör du under ett seminarium, då du tar emot synpunkter och svarar på frågor kring uppsatsen. Frågorna ställs av en eller flera andra studenter (opponenter) som har fått till uppgift att granska uppsatsen.