”Med kunskap om forntiden kan vi förstå samtiden”

Nyfiken, rastlös och kanske lite tjurig. Med de tre adjektiven inleder Philip Buckland sitt svar på frågan om vad han ser som sina främsta drivkrafter som forskare.

– För mig är det fruktansvärt tråkigt att hålla på med samma sak under en längre period. Jag söker därför hela tiden efter nya utmaningar och nya problem att lösa. Jag vill förstå hur saker fungerar, hur de har varit och hur de kommer att bli i framtiden. Min hjärna söker hela tiden efter möjligheter till att optimera det jag ser och hitta lösningar, för att nästa person ska kunna göra samma sak på ett enklare sätt.

Skalan har varierat från millimeterstora bitar av insekter till hela världen; från nutid till en miljon år tillbaka i tiden

Han beskriver vidare hur hans forskning har varit ganska bred och sträcker sig från detaljerade studier av individuella insektsarter eller fornlämningar, till storskaliga analyser av förändringar i biodiversitet, miljö och klimat. Hur skalan har varierat från millimeterstora bitar av insekter till hela världen; från nutid till en miljon år tillbaka i tiden.

– Man kan säga att min vetenskapliga inriktning består av fyra huvudsakliga grenar: paleoekologi – studiet av forntida förändringar i klimat, miljö och mänsklig påverkan, med särskilt fokus på att använda fossila insekter som informationskälla – så kallade ’proxy data’.  En andra, paleoentomologi – studiet av insekter med ett långtidsperspektiv – men även moderna insekter ibland. En tredje, klimat och miljöförändringarnas påverkan på kulturarv – nu och i framtiden och en fjärde, forskningsdatainfrastrukturer – hur de kan utvecklas och användas.

– Jag har också gjort flera utflykter, bland annat i analyser av Romersk keramik, dendrokronologi och analyser av historiska landskap med hjälp av lidardata.

– Jag har även ett stort intresse av att utveckla databaser och datorsystem för att hjälpa andra forskare att utföra liknande analyser som jag själv vill göra – allt ifrån öppet tillgängliga databaser som samlar relevant information, till algoritmer och programvaror som underlättar analys av mycket data.

BildElin Berge

Relaterat till detta finns hos Philip Buckland likaså ett intresse av att bygga fysiska forskningsinfrastrukturer för att se till att forskarna har tillgång till de resurserna – kunskap, instrument, laboratorier – som de behöver för att kunna utföra bra grundläggande och tillämpad forskning.

De databassystem som han har utvecklat och bidragit till har använts mest inom forskning och undervisning i Europa, men även i Japan och Kalifornien. Databassystemet ’BugsCEP’ som var en del av hans avhandlingsarbete har använts eller hänvisats till i fler än 240 studier, samt ett okänt antal arkeologiska eller kvartärgeologiska uppdrag.

– Strategisk miljöarkeologisk databas (SEAD), som har utvecklats av Miljöarkeologiska laboratoriet (MAL) och Humlab vid Umeå universitet, har under min ledning ofta uppfattats som ett ledande koncept inom dataportaler för arkeologiska och kvartärgeologiska forskning och vi är ofta efterfrågade som samarbetspartner.

– Min egen forskning har bidragit till att visa hur forskningsdatainfrastrukturer kan användas för att belysa både komplexa frågor, om hur människor har påverkat insektsbiodiversitet i över 4000 år, och enklare frågor, som hur landskapet såg ut i Sherwood Forest för 1600 år sedan. En del av mina publikationer kan användas som goda exempel för att guida liknande studier i andra delar av världen.

Livet vid Umeå universitet är betydligt behagligare än vad det är på andra universitet – särskilt i mitt ursprungsland Storbritannien

Philip Buckland har förutom en liten paus kring 2007 varit verksam på olika sätt vid Umeå universitet sedan 1996. Han beskriver hur Umeå har gett honom kunskap, inspiration, stimulans och kollegor, men också frihet och resurser för att kunna gör det som han tycker mest om.

– Som doktorand fick jag både lön och forskningsfrihet – två saker som saknas helt i de flesta doktorandutbildningar internationellt.

– Universitetets och fakultetens stöd till MAL har under många år gett mig och andra möjlighet att förfina och utveckla nya analysmetoder, engagera oss i samverkan och uppdragsforskning och skapa ett internationellt anseende.

– Även om det har funnits perioder av frustration och extrem arbetsbelastning, ser jag livet vid Umeå universitet som betydligt behagligare än vad det är på andra universitet – särskilt i mitt ursprungsland Storbritannien. Vi har det ganska bra i Sverige och särskilt bra i Umeå.

Han understryker hur universitetets satsning på stöd till forskningsinfrastruktur gör att framtiden ser ljus ut för hans verksamhetsområde. De lokala infrastrukturerna MAL och SEAD växer och blir nu delar i nationella infrastrukturer finansierade av Vetenskapsrådet och partneruniversiteten.

– Vi kommer inom närmaste fem år att kunna erbjuda det bästa stödet i Europa för både digital och laborativ (miljö) arkeologi.

Avslutningsvis vill han även betona att nästan alla av hans publikationer är samförfattade med andra människor och att han kör hårt med tesen att flera kloka huvuden kan lösa ett problem bättre än en individ.

– Detsamma gäller samarbete över traditionella ämnesgränser – det finns ingenting som hindrar framsteg mer än ett konservativt förhållningssätt till vad som är ett forskningsämne. Med det sagt, så behöver vi både breda och tvärvetenskapliga forskare som jag, men även de som vill grotta ner sig i de minsta detaljerna bland olika företeelser, den ena får aldrig utesluta den andra.