NYHET Under kursen Design-Build-Test arbetar civilingenjörsstudenter i projekt för att utveckla tekniklösningar i samarbete med företag eller forskargrupper. Resultatet blev allt från lekfulla sätt att förstå gensaxen CRISPR-Cas9 till sensorer under brunnslock som varnar för stopp i avloppsledningar.
Hur funkar gensaxen? I en utställning för Curiosum har studenter utvecklat en analog och digitalt verktyg där stora och små får testa hur gener i ett träd kan förändras.
BildCuriosum– Jag är riktigt nöjd med studenternas arbete, säger Fredrik Sahl från företaget Flow Below. Vi hoppades att de i december skulle kunna sätta ut prototyper i den faktiska miljön och det lyckades de med. Inom några månader tror vi att vi kommer att ha en färdig produkt på marknaden.
Design-Build-Test är som namnet antyder en kurs där studenterna utvecklar, bygger och testar tekniska lösningar utifrån verkliga problem som antingen företag eller forskargrupper gett dem i uppdrag att lösa.
– Kursen är unik på så sätt att det inte finns några färdiga svar på frågorna, det blir att börja från ett blankt papper så som det ofta är ute i arbetslivet, säger fysikern Martin Rosvall, kursansvarig. Så vad ni lärt er här är hur man går från det blanka papperet, själva processen, snarare än en specifik metod.
Ett vanligt år brukar studenterna redovisa sina projekt genom en posterutställning i KBC-huset. På grund av coronarestriktionerna fick allt i stället ske digitalt – och projektgrupperna fick i uppgift att producera filmer för att beskriva sina innovationer. Det blev en extra utmaning och de grupper som vinnlagt sig om att både åskådliggöra problemet och sin lösning, fick extra beröm.
Totalt nio projekt presenterades, först ut var en grupp som på uppdrag av företaget Servicenode utvecklat en nätverkstjänst som via sensorer på plats ger varningar, till exempel om temperaturen i ett hus sjunker under en viss nivå eller om en brandsläckare som borde hänga på väggen avlägsnats.
I samarbete med Sartorius utvecklades en applikation för dataanalyser för bioteknikindustri.
Nästa grupp har i samarbete med Sartorius utvecklat en webbapplikation för biotekniska dataanalyser, där man kan göra alla steg i analyserna i samma applikation i stället för att behöva använda olika programvaror.
En annan grupp studenter har ihop med science centret Curiosum i Umeå skapat en utställning som låter stora och små besökare handfast prova på hur den nobelprisbelönade gensaxen CRISPR-Cas9 fungerar. Med färgglada klossar som utgör DNA-byggstenar och elektroniska sensorer kopplade till ett digitalt spel, får besökaren bygga en gensnutt som berättar för gensaxen hur den ska klippa i ett träds gener för att ändra dess egenskaper.
Gabrielle Beans Picón på Curiosum tycker att studenternas arbete med råge uppfyllt alla förväntningar. Prototypen för utställningen har redan testats på barn och ungdomar som gillat den skarpt och Curiosum jobbar nu vidare för att införliva den i sin verksamhet.
– Vi hoppas kunna ha den med när vi öppnar Curiosum för besökare igen, säger hon.
Tillsammans med Arctic Aeronautic utforskades de första stegen i att utveckla bränslecellsdrivna flygplan.
Ytterligare projekt som redovisades handlade om en metod att karaktärisera egenskaper hos virke, att mäta slemlager i vävnadsprover, rena utsläpp från textilindustrin från kemikalier som använts vid färgning av tyg och de första stegen i att utveckla bränsleceller för framtida, elektriska flygmotorer.
I samarbete med forskare på MIMS utvecklades mätning av slemlager i tarmen med bildigenkänning.
I ett annat projekt har studenter i samarbete med Sports Medicine i Umeå designat en träningsapp för kvinnor som hjälper till anpassa träningen till menscykelns olika faser. Appen bygger på forskning vid Umeå universitet som visar hur menstruationscykeln påverkar effekten av träning.
Träningsappar finns det gott om, konstaterade andra studenter under redovisningen, så hur ska en ny app sticka ut bland alla andra?
– Vi hoppas kunna locka just genom att appen är forskningsbaserad, säger Maja Lindström, en av studenterna i projektgruppen.
Under redovisningarna fick studenterna betygssätta de olika tekniklösningarna och på slutet uppge vilket projekt de skulle vara beredda att investera pengar i. Här blev gänget bakom en lösning med sensorer under brunnslock för att varna för stopp och översvämningar på grund av fettansamlingar i rören vinnare. Deras uppfinning som utvecklats i samarbete med Flow Below bedömdes vara väldigt nära att kunna lanseras på marknaden, vilket också företaget signalerade.
– Till sommaren är vi på jakt efter nya spännande projekt för nästa års studenter att förverkliga. Intresserade företag och forskare kan redan nu höra av sig till mig, säger Martin Rosvall.
